Till vårens andra digitala träff läste vi vår första debutant för våren. Vi som deltog var Annette S, Anette M, Barbro P, Gunilla Ö, Margareta J, Kerstin S och Eveline S. Berit J och Toni O har mejlat sina synpunkter. Det finns många debutanter att välja ur och valet av den här titeln grundar sig bl.a. på att författaren är från vår stad Sundsvall. Om "det lilla och småsinta livet i en norrländsk stad till våldet i ett flyktngläger i Beirut", för att citera recensenten Sofia Gustafsson i Sundsvall Tidning 8 april 2020. 

Paradiset .......        av Gina Dirawi

Jag börjar med att återge det deltagarna kort berättade om "Vad eller vem berörd oss extra under läsningen"?

G) hela boken imponerar som ett förstlingsverk; K) skildringen i flyktinglägret berörde extra. I övrigt är boken svår att ta till sig. En roman om unga för unga.; AS) utanförskapet både det svenska och det palestinska; BP) flyktinglägret och ett angeläget tema; AM) flyktinglägret och gemenskapen mellan kvinnorna, även när de "snackade skit", GD visar unga Gina hur det är att vara ung ; MJ) dessa f-ade könsroller, fast värre; BJ) viktig bok - en explosion som inte skräder orden varken mot de med invandrarbakgrund eller mot ursrungssvenskarna. Alla som är otrevliga får också ett otrevligt utseende! TO) de levande beskrivna miljöerna och situationerna; ES) utmanade text och författarens mod att skriva så rakt på. De vuxna framställs både utåtagerande och tillbakadragna. 

Huvudkaraktärer: Mona, Mila och Nour - deras relationer till varandra och omvärlden är häftigt beskrivet. Starkt och utmanade, avskalat och naket. Mödrarna är också huvudkaraktärer samt Allah och religionen, inte att förglömma.

Handling/Budskap: Författaren beskriver de slutna samhällen och hur ungdomarna hamnar mellan ett palestinskt och ett svenskt levnadssätt. En ständig kamp om hur oerhört svårt det är att navigera rätt i detta "mellanförskap" – ett både/och- en känsla som infinner sig hos personer med ursrung i två eller flera kulturer – positivt – men kan också resultera i att man inte känner sig helt hemma någonstans (ur Språktidningen 2/2009). Också om hur svårt det är att vara ung och försöka hitta sin väg till vuxenlivet och att de inte är ensamma.

Starka stycken: s271 Deras kyss är en symfoni skriven av Allah; s144) Goda människor måste komma till en god plats, vart ska dom annars ta vägen.s158) Här (i flyktinglägret) måste man vara stark. Om man ger killarna lite luft tror dom att dom har makten. Känslor existerar inte här! 

Humor/ironi: s22) de röda stringtrosorna i spets som Morsan hittade och klippte sönder och använde som tillfällig hårsnodd för att markera!

Språket: Ett enkelt språk men jobbigt att läsa! De många arabiska orden och uttrycken väcker irritation då man inte förstår dem, vilket stör läsningen – en ordförklaring hade underlättat! Genom att inte förstå tappar man nyanser i språket. Känns inte välkomnande att läsa. Besviken på språket. För mycket av svordomar och fula ord i romanen. Man baxnar och äcklas över ordval. Men också: hon uttrycker sig mustigt och verkningsfullt! Även de många versaler och kursiveringar störde. Vad blir egentligen viktigt i texten om den överöses av markeringar?

Tid&miljö: Aktuell nutid. Beskrivande miljöer ur båda länder och kulturer. Även situationer beskriver författaren suveränt t.ex.s107-110) mötet mellan Mona, hennes pappa och Barbour som hämtar dem på flygplatsen i Beirut.

Titel: BJ)Mohamed sa detta en gkång och menade att man ska respektera och vara ödjuk mot sin mor ES)Författaren beskriver särskilt starka band till mödrarna. Jmf s156)där kvinnor beskrivs som besatta av fortplantning och födelse; s308)kvinnan med särade ben som föder fram ett hav av män som gråter vid hennes fötter....Paradiset mm...s143)Våra mödrar är hos Gud i paradiset. Hellre paradiset än i den här helvetetshålan"!

Omslagsbild: speglar innehållet (glitter och ansiktsmålning inför fester). BJ)Speglar revolutions-och explosionskänsla.

Stil & genre: citerar ur Aftonbladets recension = gurlesk från eng girl och burlesque = en feministisk strömning med inslag av gullighet och groteska element. Chick-lit genre = unga kvinnor söker perfektion (ex. Bridget Jones dagbok)

Öppna recensioner: 1) Expressen Gunilla Brodrej 6 apr 2020 https://www.expressen.se/kultur/bocker/antligen-dags-for-unga-arga-muslimska-kvinnor/

2) Aftonbladet Lidija Praizovic 6 apr 2020

https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/3JbBLP/gina-dirawi-traffar-exakt-ratt

3) Lektörsomdöme/Ylva Floreman. Romanen handlar om relationen mellan mor och dotter, mellan far och dotter, om väninnorna sinsemellan - och om deras relation till omvärlden. Det är smärtsamt och bökigt att som ung kvinna hitta sin väg i ett samhälle fullt av regler kring hur livet måste levas. Dirawi är rättfram i såväl berättelse som i språkstil och hennes huvudkaraktärer engagerar. Paradiset ligger under mammas fötter är en lyckad debut och en roman att tycka om. Helhetsbetyg: 4

Mitt bokval: En debutant och från vår stad, Sundsvall samt frågan "Vilka traditioner och normer är värda att bevara över landgränserna"?

Var möter berättelsen mitt liv? i religionen; i mellanförskapet. På äldre dagar har jag ett behov och vilja att förklara min känsla utifrån ett både/och-perspektiv!

//Eveline

Bokhandlare Lennart Bergström i Sundsvall har spelat in några bokreatips med oss:

Monica Gullman 

Anders Kapp Larsson

Eveline Santner

Lotten Glans

MiaMaria och Carina tipsar barnböcker

Skriv gärna in dina boktips i kommentarsfältet nedan!

/Eveline

Idag på Alla Hjärtans Dag vill jag berätta om när jag blev kär i en bok!

I höstas kom boken Här brusar strömmen förbi  av Stina Ekblad och det blev kärlek vid första ögonkasten! Se bara på bokomslaget, den lilla yra flickan och den njutningsfulla mogna kvinnan. De rosa sidorna, bilderna och framför allt att läsa hennes text - är som poesi i mina öron.  Om barnet, flickan, tonåringen, kvinnan, mamman, gumman och inte minst skådespelerskan! Nu även författaren!

Med signering Till Eveline Med hälsning från Stina Ekblad 27.09.2020! Samma dag som min älskade äldsta syster Josefine fyller 90 år.

Och ja, jag delar Stina Eklbads "kärlek" till den fantatiska poeten Edith Södergran!

Jag citerar från baksidan av bokomslaget: Här brusar strömmen förbi är en självbiografi, men lika mycket ett passionerat försvar för poesin, musken och vårt behov av skönhet. 

Att lyssna på bokmässans samtal mellan Stina Ekblad och KG Hammar, där hon bl.a. förklarar uttrycket "eftersinnande" ger en ytterligare dimension. Tyvärr går det inte längre att lyssna på samtalet, men i mina noteringar står det så här: att vara eftersinnande är inte bara eftertanke  - det är eftertanke med sinnet känsla! Tänkvärt som det mesta som Stina Ekblad uttalar.

Jag kan höra Stina Ekblads röst när hon läser en av mina favoritdikter: Dagens svalnar IV

//Eveline

Måndag 8 februari träffades 14 medlemmar i Vängåvans Litterära Sällskap för att samtala om boken Vänligheten av John Ajvide Lindqvist. En riktig aktuell titel under 2021 års Vänliga veckan, som kvällens moderator Anders Jansson informerade oss om. Vänliga veckan är en svenskskapad tradition, som instiftades av Läkarmissionen 1946. Och just vänlighet, eller mer avsaknad av den, handlar kvällens bok till stor del om. Anders Jansson, har i sin blogg Kapprakt recenserat Vänligheten så utförligt och gjorde så även inledningsvis under kvällens samtal. Lennart Bergström, bokhandlar`n i Sundsvall, inledde och informerade att kvällens samtal spelades in - se och lyssna  här! 

   Vänligheten   av  John Ajvide Lindqvist

Några röster: En stark bok, som väcker många tankar kring människors samspel. En tankeväckare kring just vänlighet, som mer och mer tappat mark i vårt samhälle. Vad beror det på, att vi inte "ser" varandra. Många frågor och få svar. Fint att följa karaktärerna bakåt till ungdomstiden och som vuxna. Ett stort spektra såsom makt, pengar, avund, ilska, våld, hat, skräck, fasa, droger, alkohol, fattiga, rika, psykisk sjuka, överviktiga, utanförskap, invandrare och svennes till välvilja, värme, tillhörighet, kamratskap, förening, kärlek, Jesus, hopp, tillförsikt, positiv personutveckling, framåtrörelse och trösterikt! En berättelse om varsel, förnimmelser, att se in i framtiden. Magisk!

När vänligheten dör vittrar samhället sönder! Så tack till författaren för den positiva karaktärsutvecklingen i boken - det tycker vi om!

Finns det humor i berättelsen? Jo, Johan och Annas ordlek att byta ut hand till hund - ta min hund  istf ta min hand  - mfl dråpliga exempel!

Fler frågor till författaren: 1)Hur skulle du reagera om någon annan skickar in ditt manus till en förläggare (som Anna gör med Johans)? 2) Vilka reaktioner har du fått av Norrtäljeborna om din berättelse från deras stad och invånare? 3) Betydelsen av kapitelindelningens rubriker: Entei=Styrka; Suicune=Mod; Raikou=Ljus. Har jag tolkat Pokémons figurer rätt?

Avslut Jag ställer mig numera frågan: Var möter berättelsen mitt liv? Och här är det berättelsen om Marcos föräldrars förlust av sin landstillhörighet - en av de viktigaste grundstenarna i människans liv, enligt min egen erfarenhet.

//Eveline

Vårens första cirkelträff fortsätter digitalt och denna gång tisdag 26.01.2021 var alla deltagare med i samtalet: Annette S, Anette M, Berit J, Barbro P, Gunilla Ö, Kerstin S, Margareta J, Toni O och Eveline S samt Angelina A från Folkuniversitetet med ansvar för det tekniska. 

Daghus, natthus       av    Olga Tokarczuk

Översättare: Jan Henrik Swahn

Kort: BP)Inget särskilt sticker ut, innehållsrk och spännande persongalleri; AM)Väldigt svår att förstå, behöver läsas om. Surrealistisk. Vad handlar den om egentligen?  BJ)Förvirrad först men kommer in i rytmen. Ingen roman, kanske mer noveller. Berättelsen om siaren Leo berörde. KS)Jag blev helt betagen, dröm-hus, upplevelse av ett moln, svampmoln? det är magi! TO)Mycket innehåll, så fantastiskt, vilken författare! Kräver sin läsare och behöver läsas fler gånger. MJ)Svårläst, läser inte noveller. Fantasi och ordrikedom. Natuskildringar och Marta perukmakerskan, berörde mest. GÖ)På sitt sätt intressant. Man kan börja och sluta var som helst. Intressanta filosofiska funderingar. Skicklig författare som ger kulturkunskaper. AS)Underbar bok. Jag älskar den. Den är magisk, fantastisk. Det är bara att åka med och njuta! ES)En överväldigande text, som kräver energi att läsa och ta in. Behöver läsas portionsvis. Starkare för varje kapitel. Svårt att välja vad/vem som berörde mest. De små berättelserna om svampar och drömmar var vilsamma att läsa, mellan de stora om legenden Kummernis, Paschalis, Ergo Sum mfl. Allt hänger ihop så skickligt! 

Vem berättar: En jagberättare - författaren själv tror vi. 

Huvudperson: Berättarjaget; Marta; Hon&Han; själva byn Pietno 

Tid: 1300-tal (Nowa Ruda grundades 1337) 2:a världskriget och nutid. Miljö: tysk/polsk landsbygd.

Om handlingen/Budskap: Skeenden som länkas samman genom karaktärer och sakers tillstånd, i byn Pietno och staden Nowa Ruda. Hur galet får det bli? om Krysia och Amos. Vi lever i historien. Man känner igen sig också, hur livet är. Annan litteratur fladdrar föbi: Shakespeare; Goethe. Elsa Beskow (rabarber o svamp); Michael Bulgakov Mästaren och Margarita. Ingenting är som vi tror! Konsten att leva och överleva. Intressant att författaren riktar blickarna mot Centraleuropa, som är något okänt för oss i allmänhet. Stark känsla att plötsligt byta språk och byta namn på orter, städer, sjöar mm från ett språk, som använts 100-tals år, till ett annat. Det är livshistorier om tillhörighet och utsatthet. 

Språket: fantastiskt, fängslande, lyriskt. Både realistiskt och fantasifullt. Översättningen så beskrivande. 

Titeln: berättelserna är dag/natt; Jagets hus; kan också vara  ljus/mörker som i alla berättelser.

Omslagsbild: Ett "gatunät" el nät av berättelser som går i varandra. Spridda skurar.

Meningar som berör: Marta är skör som en stolt fjällskivling. s220) ..vi har alla två hus - ett konkret, fast förankrat i tiden och rummet och så ytterligare ett  ofullständigt, utan adress, omöjligt för en arkitekt att fånga med sin penna och vi lever samtidigt i båda. 247)Om döden bara var av ondo skulle människorna snart sluta dö helt och hållet. 208) Världsaxeln utgörs av upprepbara konfigurationer av ögonblick, rörelser och gester. Någonting nytt händer inte. 

Trevliga inslag: Recepten; s173 Musmantik=en trevlig uppräkning i spådomskonst; s247) Vodkaflaskorna putade under jackorna likt vita trollerikaniner. (s?)Motsvarigheten till manhaftig måste ju vara kvinnohäftig!

Ord/känsla som romanen väcker: Fascinerande, Fängslande, Ödmjukhet, Fragment blir till helhet, Tidlös, Flyktig, Drömmar, Överdådig, Magisk, Försoning

Helhetsbetyg: Stor läsupplevelse! 1=3,5*; 1=4*; 4=5*; 2=5+*; 1=vet ej

Recensioner:  Göteborgs-posten Jenny Högström 25 maj, 2005;  Aftonbladet Pia Bergström  01 JUN 2005/uppdaterad 10.10.2019; Kajsas bokblogg 30.12.2019; Lektörsomdöme Bodil Zalesky: Romanen är ett slags lager-på-lager-berättelse. Den fasta punkten utgörs av platsen där allting utspelar sig, sydvästra Polen. Röster från olika århundraden gör sig hörda, ibland används de tyska, ibland de polska namnen på samma orter, beroende på vilken tid det är fråga om. På nutidsplanet finns en jagberättare som verkar ha drag av författaren själv. Språket är klart och vackert, ofta mycket konkret. Översättaen har lyckats med sin uppgift. Kräver läsarens koncentration genom täta växlingar mellan tidsplanen. Försoningstanke är en bärande idé i romanen.

Avslut: En fråga jag som läsare verkligen kan ställa mig med denna bok är: Var möter berättelsen mitt liv? Det "mötet" kanske klargör varför jag berörs av texten. Det kan också vara svårt att erkänna för sig själv!

Minnen som väckts: s100-101)Tyska ägare gjorde inte längre anspråk på huset (?); s158)hos sömmerskan; 190)Vad var det för en typ som förpolskade (förtjeckiskade för min familj) de tyska ortsnamnen på nätterna? 249-255)Till Herren Gud från polackerna; 256)tennfatet; 260-264)skatter; 315)Vallmokaka

Jag har tidigare inte läst något av Olga Tokarczuk, men sett filmen "Villebråd", som bygger på boken Styr din plog över de dödas ben

//Eveline

Bokens omslag - vallmoblomma - "ropade" på mig när jag såg den på biblioteket (min favoritblomma förutom liljekonvalj). Författaren kände jag till sedan vi läste Underjordiska timmar i läsecirkeln jan 2014. Denna lilla bokblomma läste jag med värme, vemod, glädje och sorg. Glädje för att vi tycks hitta ersättning för det vi förlorar och sorg för den oåterkalleliga förändringen, som ålderdomen medför. 

Om det inte vore för dig    av Delphine de Vigan  

Översättare: Marianne Tufvesson

Baksidestexten beskriver boken så här: "Man tror alltid att man har tid att säga saker och ting och så är det plötsligt för sent. Man tror att det räcker att visa, i handling och med gester, men det är inte sant, man måste säga det man vill! Michka har under sitt yrkesliv gjort fotoreportage runt om i världen, arbetat som korrekturläsare, aldrig gift sig och har inga barn. Nu är hon en gammal dam och efterhand som minnet och orden sviker henne, blir det alltmer påtagligt att tiden håller på att rinna ut. Michka klarar sig inte själv längre och tvingas stänga igen dörren till sin lägenhet för sista gången."

En varm, ömsint och upplyftande roman samt innerligt skriven om vänskap, kärlek och det lilla ordet TACK! Med ett ord, utsökt! 

Tre öden flätas samman; den gamla kvinnan Michka, hennes unga vän Marie och Jérôme, en logoped på boendet. En berättelse om hur en utsträckt hand från en annan människa kan göra hela skillnaden. Jag är helt fascinerad över författarens uppfinningsrikedom och humor i Michkas sätt att ersätta borttappade ord med ord som ligger ljudmässigt nära, men med annan betydelse. 

Exempel på ord: fram och bevaka (tillbaka); lägga igrop (ihop); jag vet hur det stukar (brukar) bli; det kommer inte på plågan (frågan); bakom blöjorna (tröjorna); rullskorna (-stolarna); inpassa/avpassa (anpassa); svara bestolut (resolut); det var bråkigt (tråkigt); överrasket (överkastet); avträdet (biträdet!); när jag ska gravas/gravningen (kremeringen); rökt slinka (skinka); spickesorg (prickig korv); inte så värstigt (värst); ranson (pension!); överskriva (överdriva); pack (tack); ånej (okej) med samma tonfall;  

En annan reflektion jag gör är beskrivningen av att allt "minskar" för de gamla på ett boende: "Ett  biträde (avträde!) kommer in och frågar om Michka vill ha mellanmål: en liten äppeljuice med ett litet sugrör och en liten kaka i en liten påse!" Det är alltså vad som väntar: små steg, små tupplurar, små mellanmål, små utflykter, små besök! Ett förkrympt, nedbantant, men ytterst välordnat liv. 

Jérômes tankar väcker tankar hos mig: Jag är logoped och arbetar med ord och tystnader, det outsagda. Hemligheter, ånger, skam, frånvaro, försvunna minnen och minnen som väcks till liv av ett förnamn, en bild eller ord. Jag arbetar med det förflutnas lidande men också med nuets. Förtroenden. Rädslan för att dö. Hur djupt barndomens lidande sitter och som aldrig suddas ut. När jag föreställer mig själv som gammal på riktigt, är det den tanke som känns mest smärtsam och outhärdlig, att ingen längre rör vid mig. Men kanske inte behovet är detsamma längre, kanske kroppen drar sig inåt, skrumpnar ihop. Eller kanske skriker kroppen av svält efter beröring, som ingen vill höra!

Att åldras är att lära sig förlora, att drabbas av nya förluster och försämringar. Att en dag inte längre kunna springa, gå, huka sig, lyfta, sträcka, böja, vända sig om, bakå, framåt eller åt sidorna, varken morgon eller kväll. Inte alls! Att hela tiden vänja sig, vänja sig av ... Att förlora  minnet, orden, balansen, synen, tidsuppfattningen, sömnen, hörseln, förståndet. Förlora allt som du har tagit för givet! Anpassa sig. Omorganisera sig. Klara sig utan. Gå vidare. Inte längre ha något att förlora. Det börjar med småsaker och trots ansträngningar och den goda viljan, kampen som varje dag börjar på nytt, veta att förr eller senare kommer allt att förloras!  

Ord är viktiga! Några små ord på vägen; fint att lära känna dig; tack för allt; god fortsättning i det okända när det är dags; 

Vart tar orden vägen

De som inte vill

De som tiger still

De som är på drift

De som sprider gift

Vart tar orden vägen

De som helar oss och delar oss

De som frälser oss

När världen rämnar

Dikt av La Grande Sophie (en fransk sångerska)

Avslut: Vi säger nej till mycket och sen när vi inte längre kan, har vi inget val!

Om det inte vore för dig är en "måstebok" till min boksamling!

Eveline

Se under ovan i ingressen.

Tisdag 15 december träffades vi via Teams för höstens sista digitala samtal om boken Just nu är jag här av Isabelle Ståhl, vår 3:e debutant. Kerstin, Barbro, Toni, Gunilla, Anette M och Eveline samtalade och Angelina skötte tekniken. Vi är väldigt bra på det digitala nu och samtalet flöt på utan störningar. Annette S-G har förmedlat sina synunkter via telefon och Berit via mejl.

Just nu är jag här  av    Isabelle Ståhl

Författaren är doktorand i idéhistoria - Det mänskliga tänkandets historia - Hur människor i olika tider uppfattar sig själva och världen - Formar vår världsbild!

Vad/Vem berörde mest? Ett urval av våra tankar: Huvudpersonens val av livsstil. Ett komplicerat sätt att leva på. Hur blev hon så? Ett uppvaknande att livet kan vara så svårt. En ung kvinna, så skrämmande och sorgligt. Att inte ha någon förankring, bara flyta omkring. När hon får förankring så räcker det inte ändå. Självdestruktiv och ytlig. Hon lever ett slumpmässigt spökliv med få fasta punkter i tillvaron. Rädd att leva i det verkliga livet. Hon vill inte göra avtryck, inte ha något som förankrar henne i tiden. Berörande, sorgligt, tröstlöst och beklämmande. Krass realitet i samtiden, som ger nya infallsvinklar. 

Vad handlar boken om? En komplicerad berättelse om frihet eller falsk frihet. Ett extremt annorlunda sätt att leva på i det moderna, digitala och ständigt uppkopplade internet. Via dejtingsajten Tinder hittar Elise ständigt nya män att tillbringa nätterna med. Fast hon längtar efter något mer, något som kan ge henne trygghet och en grund att stå på. Samtidigt gillar hon att leva livet så, med studier dagtid och äventyr nattetid. Elise blir som besatt av Viktor (en fadersgestalt?) och gör allt för att han ska lägga märke till henne (nästan stalkar honom). När hon lyckas och flyttar ihop med honom ger hon också upp sin själ i utbyte mot trygghet och omvårdnad. Livet med Viktor blir inte som Elise tänkt sig. Han är snäll och generös,  men också en tråkig pedant. Han förstår inte henne och hon blir likgiltig för allt han säger och gör. Hon ljuger och bedrar. När Viktor börjar utöva emotionell utpressning för att få som han vill, tar relationen slut. Elise börjar träffa en annan man, med helt andra preferenser, men även den relationen tar slut. Tack och lov, tyckte vi! Sen undrar vi över Elises och Sofias relation, för i slutet tycks Elise ha "kommit hem"?

Tid och miljö: Samtid - storstadsmiljö - digital värld med GPS som riktpunkt.

Språk: lättläst, rakt på, korthugget, inget litterärt lyft, bra kapitelindelning, texten går lite på tomgång efter många sidor av samma sak.

Omslagsbild: ger intryck av en fri människa i nattens skimrande stadsliv - en både vilseledande och rätt bild av bokens innehåll.

Titel: stämmer väl överens med budskapet - s126) "Just nu är vi här" med varandra men snart kommer vi att vara någon annanstans.

Humor: Jo, även i den här hårt realistiska romanen finns lite humor. s36) Kontaktannonsernas utformning på Tinder, fast med en sorgsen bismak.

Några starka meningar: s9)Barnet som ser henne i ögonen-ingen annan har tittat mig i ögonen idag. s74)Solens sista ljus glänser till i hans bruna ögon som påminner mig om vårar då jag var yngre. s81)Jag får svindel när jag tittar för länge på världen utanför telefonskärmen. s107)Jag önskar jag kunde känna stolthet över att vara människa men jag känner mig bara löjlig. s131)När jag ser mig själv med hans ögon känner jag mig som en person. s208)Jag känner mer för karaktärerna i Tv-serier än för någon jag känner. s237)Jag vill så gärna vara en del av deras linjära tidsuppfattning. 

Ord eller känsla romanen väcker : Vilsenhet, Ensamhet, Destruktivitet, Sorgligt, Utanförskap, Existenssökande, Fri/Ofri, Uppvaknande, Käftsmäll, Tankeväckare

Recensioner: 1) Amanda Svensson,  Expressen 18 maj 2017 Ståhl är lysande när hon skildrar det existentiella tillstånd där den virtuella världen smält samman med den fysiska, och på många sätt blivit verkligare. 

2) Ulrika Milles, DN 18 maj 2017 Isabelle Ståhls debut ”Just nu är jag här” är en generationsroman med känsla för vemod. 

3) Annelie Jordahl, Svd 18 maj 2017 Osympatiska romankaraktärer är alltid intressanta - en ung kvinna som småljuger, konsumerar, tinderdejtar och helst vill kliva ut ur sig själv i en skicklig iscensättning av samtidsoron. 

4) Sofia Malmberg, lektörsomdöme: Beskrivning av storstadens uteliv med dess flyktiga relationer och den närmast desperata jakten på närhet skildras på ett initierat sätt. Tinderanvändarnas bekrivningar av sig själva blir en effektiv spegling av vår samtid. Språket flyter lätt och förstärker det dramaturgiska skeendet. 

Avslut: En realistisk generationsroman, en negativ samhällsvision och som en sådan speglar den ungdomens eviga känsla av utanförskap, livets meningslöshet, en cynisk syn på sig själv, andra människor och ffa relationer. Den är eg inte annorlunda, inte mer "förfärande" än de generationsromaner de flesta i vår grupp kunde läsa som unga. En ungdoms oförmåga att känna sig verklig i sin samtid, där allt är inom räckhåll, men ändå inte gäller för alla!

Vi undrar: Ser det ut så här IRL? Utanför vår egen trygghetszon? Vi skulle gärna höra en ungdoms synpunkter på den här romanen. 

Finns det någon frivillig därute, som vill ge ett läsuppdrag till en yngre person och endera mejla mig sina synpunkter eller skriva i kommentarsfältet nedan? Det vore fantastiskt!

//Eveline

Även höstens 4:e och sista VLS-träff måndag 23 nov, blev digital via plattformen Zoom, med Lennart Bergström som inbjudare och teknisk ledare. Samtalsledare denna gång var Lotten Glans. Vi var 8-10 deltagare och Mattias Edvardsson deltog på länk från Teneriffa. Intressant att höra författaren själv ge sin bakgrund till historien. 

Goda grannar     av    Mattias Edvardsson

Det blev ett spännande och givande samtal om känslor, aggressioner, personliga egenskaper och hur detta styr våra val, beteenden och handlingar. Hur vi tar tillvara på livet, passivt med att låta händelser utanför vår kontroll styra, eller aktivt med medvetna val. Någon tyckte att komplexiteten, att det finns mycket både/och i alla karaktärer var fängslande. Ett par deltagare, bl.a. jag berördes illa av att barn tillskrivs så grymma och utstuderade karaktärsdrag. Författaren fick i övrigt god kritik för sina karaktärs- och miljöbeskrivningar och hur det ser ut i gymnasieskolans värld. 

Jag väljer sällan att läsa thrillers, deckare, eller spänningslitteratur, men kan gärna lyssna eller se filmer. Den här boken valde jag att lyssna på och tyckte om varianten med att tre karaktärer, Mickel-Jacqueline-Fabian, berättar ur sina perspektiv, före respektive efter olyckan. 

En vacker formulering i ett annars lätt språk. Citerar Micke när han och Bianca försonats (spår65): Våra ögon satt ihop för alltid! Allting lättade! Revbenen reste sig i bröstkorgen och mina blodkärl vidgades. Hjärtat fick rum och lungorna bredde ut sig. Luften strömmade fritt genom kroppen. 

När alla frågor och funderingar var klara, tackade Lennart författaren, samtalsledaren och deltagarna för ett intressant samtal. 

Lennart efterlyste titlar till VLS-träffar våren 2021 och återkommer om detta i VLS-mejl.

//Eveline

Så mycket vi hade att diskutera och samtala tisdag 17 nov, kring debutant nr 2 i höstens tema En etablerad författare och tre debutanter. Gunilla, Kerstin, Anette M, Toni, Barbro, Margareta och Eveline lyckades alla klicka in på länken till Teams, som Angelina mejlat till oss. Berit och Annette S har lämnat synpunkter per mejl och telefon. Vi har blivit riktigt duktiga på att "boksamtala" digitalt!

Jag ångrar .....       av    Eric Rosén

En mycket stark debut, som det fanns så mycket att samtala kring - en "far och son"-berättelse.

Vi inledde med den långa titeln: Det är pappans tankar - hans filosofiska läggning. Den speglar pappans kluvenhet/dilemma om vad som egentligen hänt. Tänkte att detta var en biografi över Eric Rosén, men den går "lite på tvärs" - handlar det om Eric eller om pappan? 

Vad/vem som berörde mest: A) Blind kärlek - Sonens berättelse om hur han upplevde pappan före, under och efter domen. E) Erik berörde mig mest, hans osvikliga kärlek till pappan. G) Pappan får konturer genom sonens beskrivning. AM) Hela berättelsen drabbar. B) Intressant att följa relationer, pappan passar inte in i ursprungsfamiljen och inte i den egna. K) Den villkorslösa kärleken till pappan. M) Fantastiskt att sonen orkar hålla kontakten, men aldrig når fram till pappan. BJ) Eric som helt tappar fotfästet när även mamman blir sjuk och stänger honom ute. T) Erics kärleksförklaring: i min domstol frikänner jag honom gång på gång, från alla brott, oavsett bevisläget.

Vi diskuterade mamman: En fantastisk människa som möjliggör umgänget med pappan. Erics trygghet som rämnar när mamman blir sjuk och hans dom över hennes tillkortakommanden är hård. Omgivningens likaså. Drogerna ursäktar, det gör inte en sjukdom som utmattningssyndrom (69-70).  Beskrivningen av moderns depression är realistisk. Så länge modern känt fadern, hade han aldrig en genuin livsvilja, det var bara vi andra, vi som höll av honom, som ville att han skulle finnas till. Vår cirkel har en önskan till författaren: att han skriver en bok om sin mamma.

Övrigt vi diskuterade: Om de val vi gör. Om beroende och pappans destruktiva livsstil. Vad triggar att börja med droger - genetiska störningar? Pappan var stolt - ville ej söka hjälp. Om ett barns kärlek och tro att kärleken är starkare än pappans beroende av droger är en kamp Eric aldrig vinner (161) - trots Erics trofasthet (172). Om att ta konsekvenser av sin handling. Om instinkt och inlärda värderingar (117). Erics inre styrka att komma vidare i livet trots allt. Om att pappan såg Eric som en intellektuell jämlike och deras brevväxling gav Eric träning i att formulera sig - så bra av både far och son att utveckla sin kontakt på så sätt. Om Erics och pappans negativa erfarenheter av polis och kriminalvård. Om pappans krav att få vara den han är. Om Erics beslut att också ha rätt att ge upp (193). Om att det aldrig går att rädda någon med bara kärlek. Om pappans "adliga" släkt genom Erics farmor Birgitta von Landwüst, som pappan inte hade kontakt med, kanske inte heller ville? Pappan var stolt - ville ej söka hjälp. 

Språket: Rakt, enkelt, öppet, sakligt, detaljerat. Det märks att författaren är van skribent, redovisande, konkret som ett reportage ibland. Lättläst och går rakt in. Ordet TILLIT (181) = världens "vackraste" palindrom!

Humor: Vi brukar söka efter något humoristiskt i våra cirkeböcker. Så även i denna mörka livsberättelse: på s17 beskriver författaren med glimten i ögat hur pappan beter sig när han steker fläsk; "EN GARDE" ropar han och vänder på fläsket!

Vackert: På samma s17 finns ett finstämt stycke om nattning och pappan som sjunger en försiktigt viskande sång: "Du lindar av olvon en midsommarkrans"

Med ETT ORD: Hjärtslitande, Problem, Villkorslös kärlek, Gripande, Berörande, Berg -& dalbana, Ovillkorlig kärlek, Insiktsfull 

Här följer länkar till recensioner med öppna artiklar: