Till höstens 3:e läsecirkel den 19 november läste vi Alternativa fakta av Åsa Wikforss. Hon ersätter Sara Danius på stol nr 7 i Svenska Akademien och gör sitt inträdes tal den 20 december. Det om Sara Danius, är vi särskilt intresserade av att lyssna på. 

Vi fortsätter på höstens tema: Vi läser och lär; Svenska Akademiens ledamöter . Dess ständige sekreterare, Anders Olsson, säger att Åsa Wikforss är en bred humanist som behövs i Akademien. Hon är skolad i den anglosaxiska filosofin, är analytiskt orienterad, men har också mycket språkfilosofiskt tänkande. Åsa Wikforss säger: Jag tror på att vi behöver institutioner som samlar in, bevarar och sprider kunskap. Akademien är en av våra äldsta institutioner och har sina rötter i upplysningsfilosofin, jag hör till den upplysningsfilosofiska tradtitionen.

Under november brukar förkylningar härja och så även i vår grupp. Av 11 deltagare var vi bara 5 = Maria, Margareta, Gunilla Ö, Kerstin och Eveline, som samtalade denna något dystra novembereftermiddag. Men vårt samtal var allt annat än dystert - närmast "ystert". En krävande bok inledningsvis, men allt eftersom väcktes intresset kring dessa viktiga frågor om fakta, alternativa fakta, kunskaps- och faktaresistens mm.  Förutom Berits synpunkter hade fler av de som inte kunde komma, mejlat och ringt.

 Alternativa Fakta  av  Åsa Wikforss

Hur gick samtalet? I en kort rundgång sas följande: 1) jag lånade boken och tyckte i början - filosofiblablabla - men efter några kapitel måste jag ha boken och  köpte den - oerhört praktisk och teoretisk kunskap 2) hade svårt att komma in i den inledningsvis, men inte efter ett tag - den är nödvändig och grundläggande. 3) jag "går igång" på sådana texter - helt klart ett Apt-underlag (arbetsplatsträff) - känner ett stort engagemang allrahels kapitlet angående vår skola 4) läste hela med aha-upplevelse, tagen på bar gärning att ibland vara manipulerad - en oerhört viktig bok 5) jag hade inte möjlighet att läsa boken, men fann att det fetstilta i varje kapitel innehöll så mycket väsentligheter att det gick bra att följa samtalet med dem som hade läst hela boken.

Synpunkter i mejl och tel: 6) en väckarklocka och ett intressant ämne som författaren belyser på ett bra sätt - forskarstuk med bra enkla exempel 7) gillar att läsa den och hade velat haft bättre tid att tänka igenom - många behöver läsa den - rekommenderar den 8) spännande läsning, roligt och lärorikt att läsa facklitteratur, men svårt 9) viktig och intressant, är gärna med på en ny träff för att få vara med i samtalet 

Ord/mening:  viktig samhällskunskap/filosofisk, viktig o intressant, lärorik, "en blå lögn", upplysningsbok, tankeställare, aha, engagemang, kunskap, nödvändig och grundläggande

Diskussionen blev lång och livlig vid kapitel 5) Kunskapen och skolan, s74) att man tonat ner lärarens undervisande roll till en handledande roll. Det är svårt för oss flesta 40-talister att förstå att en lärarens kunskap inte går att överföra och att ansvaret för elevens kunskapsutveckling ligger på eleven. Att själv söka kunskap var och källor är en sak, men läraren ska såklart besitta kunskapen, överföra den och vara engagerad, tyckte vi.

Vi uppehöll oss vid något fetstilt i varje kapitel = s37)om övertygelser och att söka evidens  s78)teorin att "eliten" mörkar fakta s89)varför vi tror på konstiga saker s99)om uppfattning o politisk övertygelse s112)om argumentering med motsatta åsikter s119) om lögnen - sant/falskt/fejk s140)om teknik-internet-sociala medier mm s160)målet med propaganda i auktoritära stater. kap6) Vad göra? Att lita på experter? Vad är tillit (förutom ett vackert palindrom)? s258) att "påståendet om grundläggande motsättning mellan att vara rationellt tänkande och ha starka känslor är fel och farligt". (Min not: tidigare motsättning mellan rationellt (manligt) och känslostyrt (kvinnligt).)

Vi diskuterade fritt kring tanken hur vi kan relatera det vi läst till oss själva och vår egen vardag? Friserar vi sanningen ibland? Lyssnar vi mest på det vi vill höra? Hur förhåller vi oss till felinformerad/oinformerad; till kunskap/okunskap; 

Recensioner: 1) Tidskrift för politisk filosofi nr 1 2018 Victor Morberger 

https://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:1195127/FULLTEXT01.pdf

2) Universitetsläraren  21.11.2018 Per-Olof Elisasson 

https://universitetslararen.se/2018/11/21/asa-wikforss-alternativa-fakta-da-fick-det-vara-nog/

3) Dagens bok.com 2017-12-1 Mattias Lahti Davidsson 

https://dagensbok.com/2018/01/01/om-logner-och-hur-vi-bjuder-motstand/

4) Curie / Lisa Kirsebom  www.tidningencurie.se/nyheter/2019/09/25/forskaren-som-blev-jattearg-och-skrev-en-bok/

5) Från Adlibris (förlagsreklam)  Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Hur kan vi stärka vårt immunförsvar mot det falska och ogrundade? Hur gör vi för att rätta felen? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Många, många frågor? och vem har svaren?

EXTRA att lyssna på: 1)  150 sek om kunskapsresistens med Åsa Wikforss

2) Sommar med Åsa Wikforss 13 juli 2018

Enligt tidningen Curie har författaren skrivit boken i vredesmod över sakernas tillstånd. Hon har gjort det mycket tydligt och lätt förståeligt, även om det finns tunga partier för en ovan läsare av vetenskapliga resonemang. Flera i gruppen sa att de läst 20-25 sidor per gång för att kunna ta till sig och analysera och sedan läsa vidare. 

En mycket viktig bok!

//Eveline

Vi som träffades tisdagen 22 oktober för att samtala kring Sommarleken var: Annette, Ann-Louise, Barbro, Gertrud, Gunilla Ö, Kerstin, Margareta, Maria, Mirjam, Toni och Eveline. Gunilla E mejlar och även Berit från Halmstad.

I höstens tema: Vi läser och lär Svenska Akademiledamöer har vi nu kommit till Ellen Mattson, siom efterträder Jayne Svenungsson på stol 9.

 Sommarleken         av          Ellen Mattson

Romanen ger fritt utrymme för tolkningar. En lek som blev dödligt allvar! Är det verklighet eller är det fantasi? Finns huset, farmodern och barnen på riktigt, eller i Sandras drömmar? Vi tyckte olika och samtalet blev en del spekulationer. Romanen upplevdes som skrämmande och obehaglig men också som en tonårsvånda. Många och långa beskrivningar, som ibland höjde förväntningarna och ibland kändes onödiga. Svårt att komma in i berättelsen i början och många transportsträckor. Ända tills det hände, som så olyckligt hände, genom Sandras "egenmäktiga förfarande/slarv", som hon aldrig vågade avslöja Vi kände igen oss från tonårstiden, detta sökande, denna besatthet att höra till någon annan än den egna familjen. Sandra framställs så medveten i sina val, så manipulativ. Också farmodern kändes manipulativ och genomskådande.  En låtsasvärld - inte riktigt trovärdig! Och för andra helt trovärdig!

ORD/KÄNSLOR som den väckte: identitetssökande, skrämmande/obehagling, creepe/hotfull, ensamhet/samhörighet/gemenskap, utanförskap/ungdom, sorglig, manipulativ, grym, mystisk. katastrofkänsla, stalker/besatthet, fascination.

SPRÅKET: lättsamt, vackert, vilsamt att läsa kap 9), vackra naturskildringar men ibland för mycket detaljerat,  så många adjektiv, kändes som ett manus!

GENRE: tankarna gick till Virginia Woolfs Mot fyren och Maria Gripes Agnes Cecilia/Skugg-gömma  - fantasy - thrillerkänsla - krypande.

Intressanta stycken: s124) Rickard...om slutet, för när det kommer är allting är slut. s125)Sandra...det finns inget slut - allting uppstår, bara i nya former. Är det detta författaren vill säga, med slutet av romanen? 233)...hon (Sandra) kände att hon var lycklig, Ja tänkte hon, lycklig! = en ny form?

Intressant mening: s122) Hon (Marika) vill vara ensam, för det hände något då! s161) gräsets enda uppgift var att bilda fästpunkter för spindelväven!

Förbryllande: s153) ...Det här förstår du inte alls, sa Pierre och drog över Sandras ansikte med sin hårda bruna hand...? s161) ....men hon kunde aldrig känna något som passade? s236) Varför ljuger Sandra för sina föräldrar om att Marika mår bra?

Recensioner: 1) GöteborgsPosten 25.01.2016 Lena Kvist  https://www.gp.se/kultur/ellen-mattson-sommarleken-1.18159 

2) Sveriges Radio Kultur 21.01.2016 Jenny Aschenbrenner https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6350719

3) Skånska Dagbladet 25.01.2016 Jan A Johansson https://www.skd.se/2016/01/25/mastare-pa-dramatik-bakom-tystnaden/ 

4) Ystads Allehanda 22.01.2016 Martin Lagerholm https://www.ystadsallehanda.se/kultur-noje/ellen-mattson-sommarleken/#&gid=1&pid=1

5) Dagens Nyheter  22.01.2016 Maria Schottenius https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/ellen-mattson-sommarleken/?forceScript=1&variantType=large

6) Lektörsomdöme Marie Eriksdotter: Sommarleken är en suggestiv, tät och nästan mystisk berättelse. Historien trycks inte ha någon direkt riktning, utan framstår mer som en skildring av små skeenden, ord och blickar. Sandra kommer tillbaka dag efter dag och hennes närvaro är reserverat välkommen, som i ett avvaktande. Sandra är nästan obehagligt beslutsam att ta del av allt som sker. Det blir både lek och allvar. Helhetsbetyg: 3.   

Avslut: Romanen lämnar efter sig en känsla av hopplöshet och vemod. Ett oväntat slut, trots att "Sandra känner sig lycklig". 

Är Sandra lycklig över att hon nu får vara kring Marika  och huset helt ensam?

Poäng 1*-5*: Sommarleken fick 2*av 3; 3*av 6; 4*av 2; vet ej 1

//Eveline

Husmoderns död och andra texter  

Sara Danius hos Malou von Sivers på Youtube 

SARA DANIUS avled natten mellan 11-12 oktober 2019!

Med bestörtning har jag nyss tagit del av den mycket sorgliga nyhgeten, att Sara Danius avlidit. Hon är/var en viktig nutida förebild, med sin skarpa intelligens, värdighet, mod och rätttrogenhet. Vi har precis läst hennes Husmoderns död och andra texter i läsecirkeln på stadsbiblioteket i Sundsvall, en fantstisk bildningsbok . (Se i bloggen 29.09.2019) Jag är tacksam att vi hann träffas i cirkeln och samtala kring dessa fantastiska texter, Sara Danius författarskap och färgstarka framtoning. 

Jag kommer att sakna Sara Danius under Nobelveckan och Nobelprisutdelningen samt i andra kulturella och litterära sammanhang hon brukar delta i. Och tänk allt hon inta hann skriva om. En oerhört stor förlust för kulturen i vårt land. 

/Eveline

Nobelpriset i litteratur tilldelades:

år 2018 den polska författaren Olga Tokarczuk För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.

år 2019 den österrikiske författaren Peter Handke För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.

Cirkelns decemberbok Till sista andetaget  skulle komma i pocket under oktober. Nu har förlaget meddelat att detta inte sker förrän febr-2020.

Vi vill läsa något av de nya akademiledamöterna och byter till romanen Vera av Anne Swärd.

Dags för första läsecirkelträffen på stadsbiblioteket i Sundsvall. Vi som samtalde tisdagen 24 september var Toni, Anne-Louise, Annette, Barbro, Kerstin, Gertrud, Gunilla Ö, Gunilla E och Eveline. Berit i Halmstad har mejlat sina synpunkter.

Husmoderns död ...          av        Sara Danius

ORD/KÄNSLOR boken väckte: klokskap, beläst, betraktelser, influenser, inspiration, humor, mångsidig, skärpa, smått&stort, perspektiv, bildningsbok, bildningsresa, litteraturhistoria

2) Aftonbladet 4 nov 2014 Claes Wahlin https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/WLJXaL/danius-forvandlar-proust-till-majonnas

3) Sydsvenskan 5 nov 2014 Eva Ström https://www.sydsvenskan.se/2014-11-05/frascha-ogon

4) dagensbok.com 4.11.2015 Saga Nordwall https://dagensbok.com/2015/04/11/i-en-bildad-kvinnas-sallskap/

5) Kulturbloggen.com nov 2014 Sigrid Abeni https://kulturbloggen.com/wp-content/uploads/2014/12/Husmor.jpg

6) Lektörsomdöme – Rickard Lindholm: Det är litteraturhistorien som dominerar. Sara Danius språk är en fröjd att läsa. Hon är definitivt en mycket framstående stilist som dessutom besitter konsten att förena det lilla och det stora perspektivet i sina texter. Hennes bildning är djup och hon förmår sätta in texternas skilda ämnesområden i historiska perspektiv. En mycket intressant och givande bok som bjuder på såväl allmänbildning som reflektion och polemik. 

Poäng 1-5: Av oss 9 fick boken 4* av fyra och 5* av fem - en riktig höjdare alltså  

TEMA hösten 2019. 

24/9 Husmoderns död och andra texter av Sara Danius

MAJ 2019: Författaren Kadir Meral kontaktade mig i våras och undrade om jag ville läsa och ge synpunkter på boken han just fått publicerat "Pojken som följer sin skugga". En relationsroman om utanförskap, integration och kärlek som sträcker sig långt över gränserna. En berättelse om att bryta sig loss, om att ta hänsyn, om att försöka ena kulturella skillnader, om att ta hänsyn till strukturer och om att möta lära sig nya strukturer. Allt i ett nytt land med det gamla landet som grund.

Jag läste den i början av sommaren och började mina reflektioner så här: jag berördes av författarens sätt att belysa den kulturella skillnaden men också likheterna i det att alla kulturer "värnar och håller på sitt" på olika sätt. Jag är själv invandrarbarn i första generationen och vet hur bemötande från de "infödda" kan te sig och kännas. Hur svårt det kan vara för föräldrar till invandrarbarn, att låta barnen anpassa sig. Tanken finns alltid där, att familjen kanske kommer att återvända. I mitt fall rörde det sig bara om invandring från Centraleuropa i början av 50-talet. Dock var tiden mycket annorlunda då och assimilationen (som dagens integration hette då) var svår trots många kulturella och etiska likheter. 

Innan jag hunnit skriva ner mina tankar om själva boken slogs mitt liv sönder och allt blev onödigt, oviktigt, omöjligt och förkrossande. 

SEPTEMBER 2019: Berit, en deltagare i läsecirkeln jag leder, läste boken och jag återger delar av hennes synpunkter:

"En berättelse om en familj som kommer men också om mottagande. En berättelse om okunskap hos båda sidorna. Hur ska de som kommer veta hur de tar sig in i en främmande kultur och hur ska de som tar emot veta hur man tar emot människor från en främmande kultur. 

Jag lever mig in i berättelsen direkt. Berättelsen om Memo börjar som en solskenshistoria, lärarutbildning, svensk flickvän, men grupptrycket från gamla gänget är svårt. Fadern klarar inte av att erkänna och acceptera en annan kultur. Vägrar att beblanda sig med svenskar och förbjuder även familjen att göra det. Vi får följa Memos tankar om fadern men inte faderns tankar. Fast vi får veta att fadern inte känner sig behövd och saknar värde i det nya landet. Modern är mer tolerant men bunden till sin man och den gamla kulturen. Det blir en svår balansgång för Memo.

Eriks föräldrar beskrivs lite för idyllisk, även Amandas (eller är det för att vi känner igen livsstilen så väl). 

s 121: ett intressant stycke: Det är som med mina föräldrar och många av deras vänner. De är inte rasister men är trångsyna mot den svenska kulturen. Ovetskap om andra kulturer och människor skapar rädsla och rädsla skapar främlingsfientlighet"" 

Avslut: Romanen är enkelt berättad i positiv bemärkelse, helt passande för handlingen. Den är lättläst med ett enkelt och lätt språk. Författaren förmedlar en livssituation på ett utmärkt, vardagligt och konstaterande sätt. /Berit Jansson

Mitt tillägg: Jag vill skjuta in en väsentlig skillnad från min uppväxt. Vår far var alltid noga med att framhålla att vi, som invandrare, måste göra vårt bästa för att passa in, så att vi fanns värdiga att bo här. Även om vi i vårt hem höll oss till vår kultur och våra traditioner, så skulle vi när vi vistades ute i samhället förhålla oss till det som gällde där. En klok insikt! Och vi förbjöds aldrig att umgås med någon kultur. 

/Eveline 

Torsdagen 25 april 2019 var jag med goda vänner på en helkväll på Knaust i litteraturens, konstens och musikens tecken till god mat och dryck. 

Bra genomfört arrangemang i samverkan mellan Dorotea Bromberg och Sundvalls eminenta bokhandlarpar Lennart och Eva Bergström. Intressant att lyssna till de strålande kvinnornas samtal om sina böcker. Om Mona av Marianne Lindberg de Geer och  Maj av Kristina Sandberg. (Maj som skulle kunna vara mor till Mona). 

Marianne Lindberg de Geer & Kristina Sandberg

//Eveline