BOKREA-TIPS 2024 

Av över 800 hundra titlar och 24 kategorier har jag valt 22 titlar ur 10 kategorier.

SKÖNLITTERATUR (6sidor) På sidan 5 har jag valt 5 titlar av 4 författare.

Susanna Alakoskis trilogi är nu klar – de två första Bomullsängeln och Londonflickan finns i årets reakatalog. Om kvinnors liv, arbete och längtan - i Finland och Sverige under 1900-talet.

Del 1 Modern Hilda som sliter i bomullsfabriken i Finland, mannen dör i 2:a världskriget. Barnen flyttar till Sverige för bättre levnadsvillkor - Jonni till Borås och Algotsfabriken.

Del 2 Gretas drömmar om ett annat liv för henne till Stockholm och London. MEN kärleken förändrar allt. Hon återvänder till Sverige och väljer familjeliv, man och tre barn och arbete på textilfabriken Algots Nord i Skellefteå. Skillnaden på Gretas och Hildas liv, är att det är fred och en modern tid.

Jag har läst dessa två och rekommenderar dom varmt.

Del 3 Dotterdottern kom ut 19.01.24 handlar om Gretas dotter Kathrine. Hon vill helt bryta moderns och mormoderns mönster. Hon längtar ut till Europa och världen.

Mikael Berglund - Ovanjorden – SR-romanpris 2023 och redan i pocket!

Blogginlägg….En vidunderlig, finstämd och berörande läsupplevelse... om existens, samhörighet och tillit i en omvälvande relation mellan Oskar och Eija.

Boken är en lysande beskrivning av livsvillkor i en del av Sverige, som jag inte känner till. Miljöskildringarna är en njutning att läsa. Alla karaktärer är tydligt utmejslade med individuella personlighetsdrag. Jag tycker jag är DÄR och känner dom. Språket är poetiskt, det ’sjunger’ om berättelsen.

Ex. Oskar har längtat o väntat så länge på Eija men tänker nu: Kanske glömmer jag en dag det jag längtat och känner just nu och den där fullständigt obekanta ledan kommer smygande och slukar längtan.

Carina Burman – Godnatt Madame - En roman helt i min smak, med verklighetsbakgrund som utspelade sig under andra hälften av 1700-talet, alltså på Bellmans tid. Anna Charlotta von Stapelmohr, gift Schröderheim hade allt - och förlorade det. Kvickt, litterärt och ironiskt gör hon upp med sina fiender och rannsakar sitt eget hjärta och sina kärlekar. Jag blir alltid fascinerad när jag läser romaner, som lyfter fram och skildrar kvinnor, som har mod och möjlighet att tillföra sitt liv det de själva önskar sig, trots hårda samhälliga strukturer, som begränsar, förminskar och "låser in" kvinnor.

Therese Bohman – Andrómeda -  en ’elegant’ roman om ensamhet: Den handlar om en typ av osynliggjord vänskap – en icke jämbördig relation: mellan Gunnar en äldre litterär man och Sofie en ung litteraturstuderande kvinna/praktikant på ett välrenommerat bokförlag i Sthlm. Gunnar är förläggare av en skriftserie Andrómeda (Andrómeda betyder: har något bättre att erbjuda). Det är höglitterära böcker i klassisk formgivning. Enligt övriga kolleger ’har projektet sett sina bästa dagar’. Gunnar och Sofie förenas kring Andrómeda-serien och den kollegiala vänskapen mellan dem förstärks. De avsluta varje arbetsvecka på en bar, tar ett glas vin och samtalar om Andrómedas framtid, innan var och en går till sitt för helgen. Stämningen blir laddad! Citerar ur Rasmus Landströms rec i AB: Nog finns den sexuella laddningen här, men snarare förgyller den än komplicerar vänskapen. Det Bohman tycks vilja säga är: livet är fullt av asymmetriska relationer som är alldeles, alldeles … underbara.

På sidan 6 har jag valt 1 titel, men här finns också 2 läspärlor av Annie Ernaux!

Damon Galgut (Sydafrika Pretoria) – Löftet – på svenska 2022 Booker-priset 2021 handlar om något som gick emot apartheidreglerna. Här får vi följa vardagslivet i Sydafrika under åren 1986-2018 för fyra av fem medlemmar i familjen Swart. Jag pratade om den till Låna & Läs 2022 men hade inte läst den då. Det har jag nu… Yngsta dottern i familjen råkar höra modern på sin dödsbädd avkräva fadern på ett Löfte som författaren inte avslöjar i första taget, men dottern driver hela tiden på at löftet ska uppfyllas – Det är en stark läsupplevelse.

Med stråk av elakhet, ironi, avundsjuka, översitteri men också värme och en sorgsenhet beskriver författaren allt som är fel och går fel, i landet och i familjen Swart. Den ger inblick i ett förlegat samhällssystem med religiösa inslag samt tron på tecken, förebud och onda omen.
 

På sidan 7 finns flera jag prickat för bl.a. Grå bin av Andrej Kurkov som jag vill läsa och Straff av Ann-Helén Laestadius en uppföljare till Stöld om renskötarbarn som tas ifrån sina familjer (refererar till Våra förlorade hjärtan s9).

Men jag ska berätta om en bok jag läst, som gav mig en stark läsupplevelse och ny insikt.

Nora Ikstena (Lettland Riga) – ModersMjölken – på svenska 2015 En fertilitetsläkare som hjälpt hundratals kvinnor att bli gravida, men som inte lyckas frammana några moderskänslor för sitt eget barn. En dotter som växer upp hos mormor och morfar och som får kväljningar av den sovjetiska mjölken i skolan. Tillsammans och växelvis i kapitelform berättar mor och dotter en oupphörligt intressant krönika över Lettlands Sovjetera. SOVJET betyder RÅD / all makt åt sovjeterna. Den spänner över fem decennier från 1940-talet till den lettiska befrielsekampen i slutet av 1980-talet. En bok om att leva i ofrihet, längtan till att leva i frihet, griper tag på flera plan.

Hervé Le Tellier (Frankrike) Anomalin Vinnare av Goncourt-priset 2020 och utnämnd till New York Times Best Thriller of the Year 2021!

I juni 2021 hamnar en brokig skara människor på samma flyg från Paris till New York, och deras öden vävs samman. De bär alla på en hemlighet, en sorg, en dröm. Bland dem: Blake, professionell yrkesmördare som på kvällarna åker hem till sin familj och äter vegetariskt. Slimboy, nigeriansk mega popstar som tröttnat på att leva i en lögn. André, berömd arkitekt i slutet av sin karriär som inser att hans för unga flickvän är på väg att lämna honom. Och så Victor, självmordsbenägen författare som helt oväntat får en enorm framgång. Logik brottas med det obegripliga, det låter intressant, spännande och även roligt!

Niina Mero (Finland) En engelsk romans – i genren ’romance’

Romanen är en blandning av Bridget Jones Dagbok, Downton Abbey och gotisk mystik. Det är en roman för den som älskar böcker och läsande, Jane Austen, brittiska miljöer och lättsamma detektivhistorier.

Nora bor i Finland men älskar England mer än någonting annat. Hon är galen i böckerna, konsten, musiken, humorn och gotiken. När hon får en inbjudan till sin systers bröllop i Oxford tackar hon ändå motvilligt ja. Hon är nämligen rädd för att drömmen kanske slår verkligheten.
 

På sidan 8 finns fler jag läst Sara Osmans Allt vi inte sa och Valerié Perrins Färskt vatten till blommorna som jag kan prata mycket om men den finns ju sedan många veckor med i VeckoMagazinets lästips!

Så jag väljer denna:

Celeste Ng (ing) (Amerika )- Våra förlorade hjärtan på svenska 2022 –en dystopi

Dystopier har jag svårt för men den här romanen handlar om hur barn och föräldrar till etnisk minoritet åtskiljs av regimen (jmf Straff s7).

USA har haft en djup ekonomisk KRIS, som Kina hålls ansvarig för. Alla invånare med asiatiskt ursprung anklagas för kinesisk medlöperi, trots att de bott i USA länge och även är födda där. En förföljelse av asiater inleds och varje misstänkt handling mot PAKT bestraffas. PAKT = "Protektion av Amerikansk Kultur och Tradition".

En metod som används är, att ta barn ifrån föräldrar med asiatiskt ursprung och placera ut i amerikanska fosterhem, i syfte att "avasiatiseras”. Alternativt att fängsla den föräldern som gjort sig skyldig till någon "missgärning", mestadels påhittad. Det är asiaterna som staten är ute efter. Jag fick tanken till Donald Trumps slogan Make America Great Again.
Den handlar om en sons längtan efter sin mor, efter att modern tagits tillfånga för några rader i en dikt, som tolkas som en konspiration. Fadern (som är amerikan) får behålla sonen men fråntas sitt arbete som litteraturprofessor och måste flytta från sin bostad till en liten och knaper tillvaro. Hur länge vet ingen och pojken börjar fantisera om att föröka leta upp sin mor. Romanen tar tag och jag kan inte sluta läsa förrän jag vet hur den slutar.

Liane Moriarty (Australien) 2021 Äpplet faller inte Nominerad till Årets Bok 2022.

Jag har läst få australiensiska författare och presentationen av handlingen kändes intressant och spännande.

Alla känner till familjen Delaney. Och den här hösten pratar hela stan om dem. Stan och Joy har setts som det perfekta paret: 50 år som gifta, ett team såväl på tennisplanen som i familjeföretaget. Är deras lyckliga äktenskap bara en fasad? Vem är egentligen Savannah, kvinnan som Stan och Joy tagit under sina vingar? Och varför tvekar deras fyra vuxna barn att anmäla till polisen att Joy är försvunnen?

- En underhållande familjethriller som roar och oroar, enligt förlagets information!

På sidan 9 har jag valt en österrikisk författare, kanske inte så känd, men läsvärd.

Robert Seethaler (Österrike) Sista satsen – om kompositören Gustav Mahler

på svenska 2021. Jag har läst romanen Tobakshandlaren av författaren tidigare. I den romanen har han en försiktig och lågmäld berättarstil, som jag tyckte om och hoppas att det är så här också:

- Gustav Mahler reser hem från New York till sitt kära Wien efter 2:a världskriget. Ensam på skeppsdäck tänker han tillbaka på sitt liv,bl.a. på Alma, hans livs stora kärlek som han långt tidigare hade förlorat till en annan man. Det är hans sista resa.

Slutet av John Sjögrens recension i SvD är anledning till att mitt intresse för romanen förstärktes: Seethalers roman formar sig till en meditation över livets korthet och evighetens oändlighet. Vad blir kvar av en människas liv på jorden? Vilka spår sätter vi i världen? Det är på många sätt en utsökt roman.

På sidan 10) finns också fler titlat som jag inte läst och jag väljer att prata om en:

Miriam Toews (Kanadensisk) - Ensamma strider – svenska 2023

Swiv är nio år gammal och efter att ha hamnat i slagsmål i skolan – igen – stängs hon av och får stanna hemma med mormor. Mormor undervisar sporadiskt sitt barnbarn och ger henne bland annat uppdraget att skriva ett brev till sin pappa, som försvunnit ur bilden utan att Swiv riktigt fått veta varför. I den lilla familjen råder inte brist på kärlek men på ork. Varje generation kvinnor har fört sina ”ensamma strider”, för att bli fria från olika sorters förtryck – och att det har kostat på.

Det är inte mormor som tar hand om barnet, utan en nioåring som sköter sin sjuka mormor; lagar mat, håller koll på medicinerna, hjälper till med duschningen, städar och plockar. Där finns också oron, för att mamma ska bli galen och ta livet av sig – arvet finns i familjen.

Det här är en hyllning till kvinnlig motståndskraft och alla kvinnor som fortfarande kämpar smärtsamt och ändlöst för att få leva på sina egna villkor.

LYRIK s11)

Kristina Lugn – Inte alls dåligt är en diktsamling som kom ut postumt 2022 efter Kristina Lugns död 2020. Enligt bokinfon var titeln självklar då Kristina tidigare hade berättat för förläggaren Lina Rydén Reynols att hon hade en pärm med osorterade skisser, utkast och avslutade dikter, som var ”inte alls dåligt”!

KLASSIKER s12

Giovanni Boccaccio (Italien 1313-1375) – Decamerone – noveller från 1300-talet – vilket tidsperspektiv!

I en villa på landsbygden utanför Florens har tio ungdomar barrikaderat sig för att fly undan pesten som härjar i staden. De fördriver sin tid med mat, vin och sång, och varje eftermiddag berättar var och en av dem en historia. 

Decamerone är en av världslitteraturens verkliga milstolpar. En central inspirationskälla för författare som William Shakespeare, John Keates mfl.

Det är en lustfylld läsning helt otypisk för medeltidens annars ganska uppfostrande litteratur enligt wikipedia.

SPÄNNING 

Det finns 5 sidor spänning - Jag har läst några fler utöver den här på s20).

Katarina Wennstam – Döda kvinnor förlåter inte 1:a delen av serien Sekelskiftesmorden.

Fyra kvinnor ur olika samhällsklasser bor alla i samma fastighet på Södermalm.

Hildur hittar en död kvinna på innergården under nyårsnatten 1895-1896. Detta sprider skräck framför allt bland husets tjänstekvinnor, men snart står det klart att den avlidna kvinnan inte blivit mördad utan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning.

Katarina Wennstam skildrar en värld som myllrar av tjänsteflickor, sedeslösa kvinnor, utnyttjande män och målande beskrivningar av såväl stadsmiljön, samhällshierarkin och även utsökta klädedräkter.

- Den tilltalade och fascinerade mig - den var upplysande, spännande och jag uppslukades av själva tidsskildringen.

MEMOARER s21)

Jan Eliasson – Ord och handling: ett liv i diplomatins tjänst Det är en imponerande yrkesbana han har haft. Med tanke på att FN tycks ha mindre auktoritet och inflytelse på de förödande världshändelserna i dag, är jag nyfiken på hur det var på FN, när Jan Eliasson var vice generalsekreterare.

POPULÄRVETENSKAP s26)

Greta Thunberg – Klimatboken Det finns många faktaböcker som visar hur det står till med vår planet. Jag tänker att Greta Thunbergs bok, som hon skapat i samarbete med experter, kan ge mig nödvändiga kunskaper.

RESOR & KARTOR s41)

Marie Andersson – En guide till konsten i tunnelbanan och den övriga SL-trafiken

Det har inte blivit så många resor för mig sedan pandemin, men att åka tåg och som här i Stockholms tunnelbana, det kan tillfredsställa både min reslust och konstintresse. För några år sedan hörde jag ett föredrag på Kulturmagasinet om Stoackhol Art Walk – drygt 90 stationer med konst i Stockholms tunnelbana! Fantastiskt!

BARN KUNSKAPSKUL s43) 6-9 år

Rola Shaw - Stjärnhimlen – Alltid fascinerande att titta uppåt nattetid

Vackert illustrerad bok som kombinerar myter, legender, vetenskap och historia.
Stjärnhimlen har väglett och inspirerat människor runt om på jorden i alla tider, från de forntida egyptierna när de byggde pyramiderna och polynesierna när de seglade på Stilla havet till dagens astronauter när de färdas i rymden.

UNGDOM s59)

Lisa Björbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson – Svaga tjejer

Den tredje och sista delen i Tjejer-serien. På Frejaskolan börjar någon lämna anonyma lappar i Jasmines skåp. I början är de nästan lite gulliga, men sen handlar det mer och mer om sexuella trakasserier. När Tilde och Eleni får höra om lapparna, bestämmer trion sig för att ta reda på vem det är som är den skyldige.

Jag vill avsluta med en bok jag blev väldigt nyfiken på under kategorin

NATUR s37)

Peter Wohlleben (vällevnad) – (tysk jägmästare) Trädens hemliga liv

Där pågår fantastiska saker. Visste du att träden kommunicerar med varandra?

De tar hand om både varandras avkomma och om gamla och drabbade grannar, de har känslor och minnen. Otroligt? Kanske. Men sant?

Den som läser Trädens hemliga liv kommer att gå ut i naturen med helt nya kunskaper och ögon.

Jag vill också tipsa om två böcker jag redan skrivit om i bloggen:

sid 5 i katalogen) Studie i mänskligt beteende av Lena Andersson

sid 8 i katalogen) Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin

Så mycket fascinerande, spännande, roligt och läsvärd litteratur det finns som finns på rea.

//Eveline

Varför måla ugglor när världen brinner av Stina Oscarson och Madeleine Pyk

Citerar omslagsinformationen: Den 24 februari 2022, samma dag som Ryssland invaderar Ukraina, skickar dramatikern och skribenten Stina Oscarson ett brev till konstnären Madeleine Pyk med en fråga: Varför måla ugglor när världen brinner? Det blir starten på en intensiv brevväxling mellan Stockholm och Skillinge, en litterär dialog där två livsöden med många oväntade beröringspunkter steg för steg vecklas ut. Det är en text om tro och tvivel, med tvära kast mellan hopp och bråddjup svärta, som rör sig sömlöst mellanlivet, konsten och politiken. Exakt så som jag minns Stina Oscarsons framtoning i boken jag läste 2016. 

Oscarsons brev är långa, analyserande av samhälleliga och personliga vedermödor, inhemsk politik varvat med storpolitik, Rysslands anfallskrig och turerna kring Sveriges och Finlands Nato-processer. Pyks brev är poetiska, familjära och inte alltid resonerade kring Oscarsons teser, men med återkommande lustiga teckningar av djur och natur i något hörn på sidorna. 

En tankeväckande bok och ett givande sätt att i brevform något lättsamt dryfta aktuella händelser. Brevväxlingen slutar 13 januari 2023 i denna bok, knappt ett år efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. När jag nu läst och skriver om boken har invasionen pågått i över två år och ser inte ut att vara nära ett slut. Nu har även kriget mellan Hamas och Israel pågått i sex månader. 

Titeln ställer en 'brinnande' fråga utan svar. Att måla ugglor eller göra något annat som avleder våra tankar från det vi inte tycks kunna påverka, är ett sätt att förhålla sig till omvärlden i sin egen vardag. Eller finns svaret på s186) där Stina Oscarson vänder på frågan så här: Varför brinner världen när man kan måla ugglor?

Jag hoppas Stina Oscarson och Madeleine Pyk fortsatte att skriva till varandra och kommer ut med en bok till!

//Eveline

Vårens tema: Vi läser Lars Ahlin-stipendiater under Sundsvalls 400-årsjubileum 2024. Till första träffen den 29 januari kom Andreas I, Annette SG, Elisabet W, Ellinor LE, Gunilla Ö, Kerstin S, Margareta J, Maria A, Marie L, Ulla J och Eveline S. Berit J deltog på distans via mejl. Vi började med kort presentation och var överens om att en bokcirkel är intressant och stimulerande. Att diskutera det vi läser med andra ger nya infallsvinklar, andra sätt att tolka författarens budskap, språk och handling. 

Val av januariboken: På SVTplay visades under januari filmen Sockerexperimentet. Under åren 1945-1955 gjordes Vipeholmsexperimentet på Vipeholms anstalt i Lund, för vad som då kallades "svårskötta obildbara sinnesslöa". I Ditt liv och mitt är Lars, en av karaktärerna, intagen på Vipeholms anstalt, visserligen flera år efter experimentet, men filmen gav en tydlig inblick i patienternas utsatthet, hur de bemöttes, vårdades och levde sina liv bakom "stängda" dörrar. Boken har en tänkvärd inledning med citat av Alva och Gunnar Myrdal samt Per Albin Hansson. 

Maj-Gull Axelsson tilldelades Lars Ahlin-stipendiet 2018 för sin förmåga att med inlevelse och känsla skildra de som samhället gömt och glömt. Genom ett lyssnande författarskap skapa oförglömliga gestalter och lyfta moraliska dilemman med livslögnen som ett ofta återkommande tema. Hennes författarskap hävdar språkets och berättandets befriande kraft. 

Ditt liv och mitt    av    Majgull Axelsson

Handling: Det är Märit, som berättar. Hon leder läsaren bakåt till 1962 och framåt till 2013 utifrån sina egna tankar och "samtal med Den Andra"! Märit är på hemväg till Stockholm efter ett besök hos dotterns familj i Bombay. Hon ska göra ett upphåll i Norrköping, där hon förväntas fira sin och tvillingbroderns 70-årsdag. Men när tåget saktar in i Lund, fladdrar en tanke till i bakhuvudet och Märit kliver av tåget. Hon har inte varit i Lund på 50 år, så varför har hon stigit av tåget? På Vipeholms anstalt i Lund hade deras stora lillebror Lars, Tok-Lars, Vidundret eller Haltelyttelasse varit intagen och Märit bestämde sig för att söka upp hans grav. Citerar baksidestext: "Ditt liv och mitt är en djupt smärtsam berättelse om en systers sökande efter sanning och upprättelse för dem som inte räknades när svenska folket blev världsmästare i välfärd". Författaren belyser samhällets syn på människor som avviker från normen och hur dessa människor, i alla åldrar, behandlades av vården. Ett starkt romanbygge = spänningsbygge!

En kort rundgång om vad som berörde oss mest under läsningen: Den oansenliga gravstenen vid en massgrav med döda från Vipeholm. Inga namn, bara orden s38) Var resan stormig, huru skön är inte vilan. Studentkvällen som Märit så längtat efter, blev en katastrof. Jonas, tvillingbrodern, en olycklig tonåring som triggade sina kompisar. Mormoderns död, vad hände egentligen. Märit och Kajsas ilska och livskraft. Men trots svår uppväxt i var sin dysfunktionell familj, med motgångar och olika socialt underläge, skaffade de sig utbildning, starkt! Lars svåra öde när/hur han hämtades av polisen och hans död upprörde, hur det var på den tiden för personer med annorlunda förutsättningar. Mötet med Solveig (solens väg) blev en betydande vändpunkt för Märit. Moderns kamp för den mentalt 'handikappade' sonen Lars. Men modern förbisåg de andra barnen, Märit och Jonas. Pappan drog sig undan till sin verkstad. Överlämnade allt ansvar om barnen till kvinnan, så som många fäder gjort i alla tider. Tidsandan med igenkänningstecken för oss i gruppen, som själva var med på 1960-talet. Fina dialoger i hela berättelsen. Elakhet genomsyrar karaktärerna och berättelsen. "Den Andra" som starkt påverkar Märits tanke och handling är något igenkännande, som när en pratar med sig själv (överjaget). En bok full med berörande och upprörande händelser. När modern dör (s56--66) bryter kaoset ut, familjen splittras och rämnar helt. Morfadern, Patriarken, domderade och kläckte ur sig elakhet efter elakhet, till alla i familjen. Dysfunktionella familjer där tystnaden härskade. Man pratade aldrig om förlusten av ytterligare ett barn och inte om Kajsas vuxenansvar över sig själv, pga moderns problem.  I Märits mans familj rådde också en tystnad, men av annat slag. Glada miner utåt, men problemen sopades under mattan. 

Karaktärerna: Huvudkaraktärerna Märit och Kajsa är komplexa med sin tids fostran och värdering. Deras ibland elaka agerande kan ses som en konsekvens av att ständigt bli förminskade och förbisedda. Majgull Axelsson har en särdeles förmåga att beskriva komplexiteten i sina karaktärer så tydligt, att även de "obehagliga" berör och väcker läsarens medkänsla. Hon dömer inte utan vill skapa förståelse och dra lärdom av samtidens civiliseringsprocess, då som nu.  

Tema: Skuld, skam, hämnd, upprättelse, tystnad, klassindelning samt övergrepp både mot icke sjuka och psykiskt sjuka människor. Författaren refererar till psykologi genom "Den Andra": s46) Inom dig öppnar sig valv efter valv... ur Tomas Tranströmers dikt Romanska bågar där Tranströmers preferens för psykologi syns. 

Tid och miljö: åren 1962-2013; s272-273) fin stadsmiljö-Stockholm om hösten; tidsmarkörerna känns igen av oss som "var där då", t.ex. Fickjournalen; att knixa=niga el bocka för 'överheten' och äldre; s273) Olle Björklund/Herr Aktuellt; muntliga och skriftliga tentamen inför real-/studentexamen. 

Språket: Lättläst med avpassade och talande kapitelindelningar (Vår store lille bror, Skuggornas tid, Solveig (Solens Väg), Tystnadens sammansvärjning). Bra avvägning mellan dialog och berättartext. 

Titel och omslagsbild:Talande titel s116) För jag är du och du är jag och man kan inte komma undan sig själv. (Här kan diskuteras om titeln syftar till Märta-Kajsa eller Märta-Den Andra, trillingsystern, som dog vid förlossningen)? s362) Allt det som kom att forma hennes liv och mitt. Bilden visar framtidstro, glädje och optimism, allt det som en studentexamen symboliserar.

Meningar som väcker tankar och känslor: s251) Skulle hon någonsin ha blivit min bästa vän om vi inte hade varit närmaste grannar? s341) Vad var det jag sa. Ensam med en oäkting, du går verkligen i din mammas fotspår. s344) Nämen, så bra. Det var väl tur att idioten äntligen kom till någon nytta. 358) de vet en del om sarkasm, men har inte en aning om hur de ska hantera den som riktas mot dem själva.

Stycken som oroade: s182) om ålderdomen; gammal blev man först när man fyllde åttio, det var då man steg över tröskeln in i dödens väntrum... (?!), s274-275) Något annat spirade bakom min äppelkindade yta, en stigande lust att skada, att göra någon illa och värre, ingen skulle få veta detta om mig. Inte ens jag själv. Vi pratade kring detta märkliga och obehagliga som undertryckt vrede.

Ord med humor: s90) långtbortistan, s190) frulansa; 

Vi undrar: Finns det något mer i berättelsen än Poppius journalistutbildning, som förenar Märit och författaren?  Är detta autofiktion? Och tycker: Äntligen släpper Märit skulden och går vidare”!

Fakta: I Lund /Sinnesslöanstalten Vipeholms sjukhus 1935-1982. I Sundsvalls / Sidsjöns mentalsjukhus från 1943-2001 och i Torpshammar / Bodaborgs sinnesslöanstalt 1917-1940-talet. Karl Grunewald en av förra "seklets stjärnor", var en drivande kraft i strävan att förbättra de psykiskt utvecklingsstördas livsvillkor, genom att bekämpa institutionsvård och verka för att utvecklingsstörda ska leva tillsammans med andra i samhället. Uttrycket "omsorgsvård" (en tautologi) var Karl Grunewald kritisk till. 

Recensioner: Expressen/Annina Rabe Rasande roman om folkhemmets skuld, skam och övergrepp av psykiskt funktionshindrade. 

Svt Nyheter/Ulrika Milles En roman som gör motstånd och provocerar - en uppgörelse med folkhemmet och med arvet i en familj tyngd av hemligheter och skuld. 

Lektörsomdöme/Charlotte Lilja: Det är en fascinerande och mörk berättelse som Majgull Axelsson levererar. Personerna griper och förfärar. Behandlingen av värnlösa människor i 60-talets folkhem är nästan outhärdlig att ta till sig. Det är svårt att lägga ifrån sig boken innan man fått alla trådar uppnystade. Helhetsbetyg:4

Avslut: Jag avslutar med en dikt av Göran Tunström som beskriver sorgen efter en mamma väldigt bra. När mammor dör, då förlorar man ett av väderstrecken. Då förlorar man vartannat andetag: då förlorar man en glänta. När mammor dör, växer det sly överallt. Ur Berömda män som varit i Sunne. 

//Eveline

Under Sundsvall 400-års jubileum läser stadsbibliotekets bokcirkel tidigare Lars Ahlin-pristagare. Årets stipendiat är Pija Lindenbaum. Den 20 april kommer hon att premieras för sitt författarskap av Lars Ahlin-sällskapet. Juryns motivering lyder: Pija Lindenbaum tilldelas priset för att "hon i Ahlins anda skildrar barnets perspektiv med stor integritet och med underfundig och absurd humor". 

Lars Ahlin-priset har delats ut vartannat år från 1992. Här är hela listan från 1992 - 2024: 

Pija Lindenbaum har hittills skrivit 34 barn- och ungdomsböcker. I bokcirkeln kommer vi att läsa 1-2 böcker, som "bredvidläsning" till vårens övriga titlar, skrivna av tidigare Lars Ahlin-pristagare: Majgull Axelsson, Åke Smedberg, Björn Ranelid och Vibeke Olsson. 

Ett något annorlunda upplägg av bokcirkeln under våren, där temat är Lars Ahlin-stipendiater.

//Eveline

Borde vara tacksam - en titel som gjorde mig nyfiken. Tacksamhet är en viktig faktor för vår hälsa, läser jag i en studie kring lycka, om vad som får oss att må bra. Att utöva tacksamhet får oss att sova bättre, minskar risken för depression, gör oss mer nöjda med våra relationer och ökar vår motståndskraft mot stress. Så vad är det som huvudkaraktären Nadira "borde" vara tacksam för, undrar jag?

Borde vara tacksam av Sonia Hussain

Nadira är 30 år, arbetar och bor i London och har en ganska tillkrånglad vardagssituation. Dels kärvar det mellan henne och sambon Klas och dels har hon en sårig dotterrelation med sin far Mizan. Mizan bor i Sverige, dit han och Nadiras mamma invandrade innan Nadira var född. Här finns svårigheter med kultur- och generationsklyftor, avstånd mellan första och andra generationens invandrare, om mellanförskap mellan gammalt och nytt, att höra till men ändå inte samt om rotlöshet, sökandet efter ett hem, identitet och könsroll. Mellanförskap är ett intressant ord som beskrivs så här i SPRÅK-tidningen 2009. 

Mizan är deprimerad och deltar motvilligt i en sorgegrupp, som han kallar "tokstollegruppen". Hustrun Sufiya dog när Nadira var liten. Både far och dotter saknar henne och 'pratar' med hennes porträtt var och en på sitt håll. Mizan är missbelåten med att Nadira inte hör av sig ofta och att hon flyttat långt ifrån honom. Han är ensam, saknar det gamla hemlandet och lever egentligen bara för att få bli morfar till Nadiras barn. Det skulle höja hans status, men det låter vänta på sig. Nadira känner faderns krav på att bli morfar som betungande. Dessutom otrivs hon på sitt arbete, där hon inte utvecklas enligt hennes chef. Många krav, förväntningar och brustna drömmar tär på far och dotter. När Nadira meddelar Mizan att hon gjort slut med Klas, brister Mizans stora dröm om barnbarn. En ljuspunkt är att Nadira ska åka hem till fadern till jul, men detta blir också kravfyllt för dem båda. 

Borde vara tacksam är skriven med ett lättsamt språk, i lagom långa kapitel där läsaren får följa far och dotter växelvis. Här vill jag lyfta fram en mening om hur det kan kännas när vi lär oss ett nytt språk, s.214) Det var svårt då (för Mizan), i början, med språket. Hur hackigt det lät när han försökte prata. Hur frustrerad han blev över hur enkla hans tankar lät när de kom ut på svenska, reducerade av begränsningarna i ordförrådet. Även ordet lagom beskriver författaren bra på s62) Det gick inte att förklara vad som var lagom för någon som inte visste vad det var. Det är en hemlig definition av exakt perfektion i varje given stund och de som tittar in på samhället utifrån blir aldrig en del av den definitionen. De kan aldrig vara lagom.

Sonia Hussain beskriver på s17) en tunnelbaneresa så ingående, att jag vid läsningen får en lätt klaustrofobiskt känsla. Det är inte den enda känslan som väcks av berättelsen. Jag känner sorgsenhet, vemod, ömhet men också glädje att författaren har med exempel på goda människor, som Ingegerd i "tokstollegruppen" s148) Ingegerd ler och den här gången ler Mizan tillbaka. Det känns ovant att mötas i ett leende. Övriga karaktärer tecknas realistiska, i med- och motgång. 

Intressanta nedslag i Londonmiljön med byggnadsverk, som jag måste läsa mer om: London Bridge, Monument och The Gherkin.

Har jag fått svar på min undran om 'tacksamhet'? Så som jag tolkar berättelsen, kan förrfattaren mena känslan av att man som invandrare alltid 'borde' vara tacksam för att fått nya livsbetingelser och som barn alltid 'borde' vara tacksam över det föräldrar gjort för dem! Och ja, jag tycker så - tacksamhet är fint!

Jag tycker om berättelsen och rekommenderar den gärna. Författaren pekar på och sätter ord på mellanmänskligt samspel över kultur- ålders- och generationsskillnader.

//Eveline

Vi som deltog i höstens sista bokcirkel var Toni O, Maria A, Kerstin S, Gunilla Ö, Margareta J, Eveline S, Berit J och Elisabeth W. Vi samtalade om Judith Hermanns nya roman Hemma. Vår fjärde bok i temat: Minnen - flyktiga och beständiga. 

Hemma    av        Judith Hermann

I översättning av Jesper Festin, som även översätter Daniel Kehlmann (av vilken vi i cirkeln tidigare läst Världens mått).

Handling: En kvinna/jaget lämnar sitt tidigare liv och fyttar från staden till havet, till ett eget hus. Hon börjar arbeta i broderns sjökrog och blir snart vän med sin närmaste granne Mimi. Jaget inleder en intim relation med Mimis bror Arild. Hon fortsätter att hålla kontakt med sin exman Otis, vars samlande (prepper) och katastroftänk till slut blev för mycket för henne samt för deras dotter Ann, som också lämnat hemmet (med enbart en ryggsäck) och bestämt sig för ett eget liv. Jaget skriver 'rapporter' om sitt nya liv till ex-mannen, som förskansar sig i sin lägenhet. Även dottern söker hon hålla kontakt med, men får inte veta så mycket, bara att hon befinner sig på havet någonstans. -Detta är en roman om det opålitliga minnet och om det ögonblick när livet delar sig, en gammal värld brister och en ny föds. 

Vi börjar samtalet kring boken med att 'laget runt' kort berättar vad eller vem som berörde extra under läsningen: -Intressant roman om 'jaget' där allt flyter omkring utan någon röd tråd - hände allt verkligen?  -En osannolik inledning s7-23, om den itusågade damen. Var det ett minne eller en fantasi/symbolik? -Är mårdfällan också en symbolik? -Miljöskildringen och partierna med Mimi är starka. -En samling märkliga, sorgliga och komplexa människor, de flesta utan kraft förutom Mimi och hennes mor Amke. -Miljön och karaktärerna kändes grå och tråkiga, i stil med Roy Anderssons filmkaraktärer, men landskaps- och miljöskildringarna berörde s79). -Alla sluter sig med ett stort behov av eget utrymme. -Atmosfären i boken är en slags andlig fattigdom som tar sig uttryck i fantasilöshet, som i sin tur tar sig uttryck i oföretagsamhet. -Människorna har som ett skal runt om sig, förutom Onno som känns öppen. -Författaren ger små glimtar av uppväxt som berör.  När jaget och brodern som barn sitter i trappen utanför dörren till hemmet och väntar på att bli insläppta av modern*, som trots att hon är hemma inte släpper in barnen, förrän hon själv vill?

Språket: lättläst men tänktvärt innehåll. Författaren använder inga tankestreck eller kolon, t.ex. Han säger, ta av dig skorna; Jag säger, jag borde gå. Till en början stör stilen i dialogerna flytet i läsningen.

Titel: 'Hemma' - Var/Vad är hemma? Hemma är att höra till!

Omslagsbild: Människan är avgränsad, både utesluten och innesluten i ett sammanhang.

Mening som sitter kvar: s36) Hon gjorde mig uppmärksam på det gyllene orange i molnbandet...där gärdena liknar ett lapptäcke - gärdena är täcket och dikena är sömmarna. s57) likväl tänker jag, är hans samlande fullt av sorg och livet sveper förbi honom. s81) Mimi åker före mig. Hennes cykel kränger och gnisslar. Folk sänker sina tårtgafflar, tar av sig solglasögonen och stirra på henne. s87) Det är en feministisk historia (om Nixe s85). Uråldrig och långtråkig, världens äldsta historia. Kvinnor. Kuvade, plågade, ofria och misshandlade kvinnor. s124) om modern*, som aldrig förklarade sig och inte bad om ursäkt. Hon behövde vara för sig själv....

Stycke som fängslar: s130) Han tittar bort mot Nike som kliver runt på sina högklackade skor i gräset nere vid vattnet som en fantastisk häger......Svårt att säga vad Arild tänker om han tycker det är attraktivt, om det är främmande för honom.

Recensioner: SVT/Kultur Ingrid Elam 18.01.2023: Att försöka leva med oförenligheter är ett av bokens tema. Ett annat är minnet och hur det förflutna påverkar oss. 'Hemma' är en suggestiv berättelse om instängdhet och utestängdhet. 

SR/Gunnar Bolin 18.01.2023: Hermann moraliserar aldrig, människorna är där de är, varför och vad som fört dem dit får vi mest föreställa oss själva, det handlar om tid och minne i 'Hemma'. 

DN/Jens Christian Brandt 17.01.2023: Judith Hermann skriver om de stora existentiella frågorna. Kan man ge sitt liv en ny riktning? Kan man inlåta sig med andra? 

VI/Peter Fröberg Idling** 28.01.2023: Romanen frågar om två personer någonsin kan mötas? Till och med minnesbilderna är osäkra. Hågkomster glittrar likt glöd i virvlande rök, utan inbördes sammanhang. När blir friheten ett fängelse? När övergår behovet av eget utrymme till isolering? Vem utnyttjar vem?

Femina/Kenneth Gysing 27.01.2023: Sol, vind och vatten och en amorös grisbonde - vad mer behövs väl för att livet ska gå i blom igen! 

Lektörsomdöme/Ines Lohr: En märklig och fascinerande bok som håller läsaren i sitt grepp. Det har hänt något inom jagberättaren, minns hon rätt eller fel? Det abrupta slutet känns synd men öppnar upp för egen tolkning. Helhetsbetyg:4

Extra: ** Av författaren Peter Fröberg Idling har vi i cirkeln tidigare läst Sång till den sorg som ska komma.

Avslut: Det fanns mycket att diskutera. Författaren öppnar många infallsvinklar och berättelsen har ett snyggt slut: Jag böjer mig fram, andas in och öppnar fällan! Vi tolkar det som att jaget släpper både 'mården' och sig själv fri!

Ur baksidestexten: När vilja tömmer sin bortgångne pappas lägenhet i Helsingfos 2011 hittar hon en samling brev från någon som heter Margot. På 1980-talet levde Viljas familj i Östberlin och enligt breven hade hennes pappa enhemlig passionerad kärleksaffär med denna okända kvinna som även skriver om sin längtan efter Vilja själv. Vem ar hon? Och var hon anledning till att föräldrarna skilde sig?

Din Margon    av    Meri Valkama

En gripande berättelse och snyggt skriven debut!

Påbörjad idag - fortsätter en annan dag :-)

Samtalet om "Bror" var starkt berörande, med reflektioner kring dagens samhällssituation i vårt eget land, med ökad utanförskap, gängkriminalitet och uttryck som våldskapital och tonårskriminella. Vi som samtalade var Ann-Sofie G, Elisabet W, Ellinor LE, Gunilla Ö, Kerstin S, Margareta J, Maria A, Toni O och Eveline S. Berit deltog som vanligt via mejl. Höstens tema: Minnen  flyktiga och beständiga återfinns på sid 8) Minne är nuets brännande muskler. Om du inte fixar att minnas rätt, är du förlorad. Och Michaels minne av moderns oändliga och fruktansvärda omsorg när hon undertecknande papper s162).

Bror                av     David Chariandy

Översättare: Peter Kihlgård

Romanen inleds med ett kraftfullt förord av Jason Diakité, som skarpt belyser den amerikanska rasismens brutalitet, men också - citat sidV: att rasismen, den explicita, den strukturella, den institutionella, den undermedvetna även frodas här i Sverige. Trots att så många vita människor i det här landet vill envisas med att de inte ser färg. I alla fall inte när två fotbollshjältar är bruna och svenska sII). Slut citat. 

Jag citerar Berit J i mejl: Jason Diakité ger en käftsmäll mot världen för det sätt som människor med annan hudfärg behandlas. Slut citat.

Vad berörde: Allt - det är en kompakt, djupt berörande bok. Den sorgliga verkligheten. Moderns kärlek till sönerna, kamp för överlevnad och frustration över att inte räcka till. Faderns frånvaro! Bröderna Francis och Michaels kärlek till modern och deras kamp för att 'höra till', få gemenskap och hitta sig själv. Fattigdomen, den utsatta miljön med rasism, utanförskap och ungdomarnas uppgivenhet över att inte hitta/få arbete. Polismaktens och vanliga vita medmänniskors brutala och dömande bemötande, bara för att de är svarta invandrare. Moderns känsla under vistelsen i hennes hemby i Trinidad, skam och sorg över kontrasten mellan gemenskapen i hembyn och utanförskapet i det land hon en gång valde, i tron att det skulle bli så mycket bättre socialt och ekonomiskt. Den förbjudna kärleken mellan Francis och Jelly, som beskrivs i små ömma beröringar, blir så avgörande för skeendet. En uppväxtskildring som gick snett och bedövade modern för livet och sålunda även Michael. 

Författaren skildrar svårigheten att hålla ihop familjen och konsekvensen när det inte lyckas. I slutet finns ändå hopp. Om att våga prata om det som hänt, kan hjälpa att försonas med livet. 

Ur förordet: Berättelsen. Det finns ingen bättre bro mellan människor. Berättelsen väcker förståelse, empati och den unnar oss förtröstan. Författare visar världen från andra sidan av den socialt konstruerade barriären. Där liv levs. Där smärta och glädje finns. Där drömmar krossas och frodas......: vi är också människor.

Författaren beskriver karaktärerna med sensibilitet och den mångfald människan besitter. Moderns kärlek, ihärdighet och snar till ilska; Francis mod och omsorg om modern och Michael, innan han förändrades bl.a. av att se modern förnedras på s150); Michaels beundran av brodern och omsorgen om modern efter att allt gick snett. Tydlig beskrivning av "frusen sorg", som Aisha (som hade varit ett "myggsmalt" barn :-) och Jelly klokt nog hjälper till att "lösa upp". Vem var mannen på sid 161 och 162?  Den frågan dök upp nu när jag skriver! 

Språket: Poetiskt, fängslande, lättläst men lästes med pauser p.g.a. det hårda och djupt sorgliga. Ett roligt ord ur förordet sIII) Mitt "härvarandeskap" är nednött.

Tid och miljö: 1980-1990-tal i en hård brutal miljö, som sorgligt nog fortfarande råder i världen. Vackra naturskildringar från utflykter till Dalen och Parken.

Titel/omslagsbild: Mycket tydligt! Bror tittar upp på Bror som sitter på sin plats i skyn på en elstolpe - s7) första meningen. 

Meningar/stycken: s13) Men först och främst var han en axel som varm och naken trycktes mot min, hans kropp fanns alltid bara ett hudlager bort; s20)...modern motar undan rädslan med sin kroppsvärme; s36) Hon nickade.... som nu var tvungen att lista ut vilken roll hon skulle spela. 

Ett ord som kan sammanfatta känslan: Orättvisa; Tungt; Kamp; Sorgligt; Rasism; Förtvivlan; Uppgivenhet; Vrede; Förtröstan; Hopp?

Reflektion: Bröderna skrämdes som barn av ett nyhetsinslag på TV om ett pistolrånmord s146). I höstens första roman Bröd&Mjölk hade barnet också skrämts av ett nyhetsinslag om barn i Vietnamkriget. I båda romanerna var barnen ensamma hemma, då modern arbetade och fadern var 'frånvarane'!

Recensioner: DN/Ingrid Elam Tonsäker sorgesång över förlorade liv. Michael minns glimtvis, luckorna får läsaren själv fylla i.

Svd/Josefin de Gregorio Francis har varit borta i tio år. Michael är ensam ansvarig för en mor som nästan slutat att tala, förlorad i  smärtsamma minnen.

SR/Martina Lowden ”Bror” befinner sig nästan hela tiden på någons bristningsgräns av våld, trakassierier och att få sin värdighet tillinetgjord.

Lektörsomdöme/Anders Sjöbohm: Michaels berättelse rör sig mellan skilda tidsplan (minnen då och nu), människoöden manas fram och skräcken inför de brutala gangstergängen och polisen understryks. Men här finns också vardagshjältar, som härdar ut och därigenom blir bärare av ett hopp. Moderns kamp för att få lönen att räcka och hålla sönerna borta från våldet. Romanen utgör en hyllning till henne, "ett levande bevis för att den som har lidit enorma förluster kan leva vidare". Författarens prosa är eftertänksam, koncentrerad och uttrycksfull och boken verkligt spännande. Helhetsbetyg 4. 

Övrigt: Ett fint avsnitt med Aishas pappa som berättar för Michael om när Francis och han lyssnade på "äldre musik", bl.a. Jacques Brels Ne me quitte pas med Nina Simone. Själv har jag Evabritt Strandbergs svenska version Du får inte gå 1995.

Möter något i berättelsen mitt liv: Ja, modet att söka utkomst i främmande land, vilket också medför förlust av samhörighet och gemensam historia.

Avslut: Vi var överens om att denna viktiga roman bör rekommenderas till gymnasieskolans svensklärare - LÄSAS och DISKUTERAS av/med eleverna!

//Eveline

Under Mitt.Litt.festivalen i Sundsvall 21/10 - 5/11 2023 har vi läst boken Arvejord i en bokcirkel. Vi träffades på Vängåvans bokhandel den 2 oktober för en kort introduktion och den 30 oktober samtalade vi om denna episodroman på 371 sidor. Vi var 10 kvinnor, som utbytte intryck, tankar, känslor och reflektioner.

Lördag 4/11 kl 10:00-12:00 träffas vi för att lyssna på samtal mellan författare Maria Turtschaninoff och universitetslektor/historiker Carola Nordbäck på Sveateatern i Sundsvall. Deltagarna i cirkeln har sammanställt frågor till författaren. 

Författaren är nominerad till 2024 års ALMA-pris Astrid Lindgren Memorial Award , som tillkännages 9 april 2024.

Arvejord        av     Maria Turtschaninoff    

Vi började med att var och en kort berättade vad som berörde extra under läsningen om Nevabacka och Skogsperä i Forskant, Österbotten. Det är svårt att skilja ut något ur denna rika, persontäta, vindlande och förtätade episodroman om människans kärlek och kamp i alla dess former, med naturskildringar, relationer människor emellan och med naturens 'väsen', överlevnad, kristligt och okristligt, mytiskt och realistiskt, med fina partier om kvinnlig vänskap. Några kapitel lyftes fram av flera deltagare, t.ex. Vems dotter (den poetiska inledningen allt detta är nu mitt för du är borta); Kaplanen (hur kyrkans Gudsord stockar sig i halsen på honom; hur kärleken till naturen blir hans nya Gudstro); Skuggsång (mors tystnad av insikt och resignation mot livet); Bröd & Sten (kärleken växelvis med sorgen); Fågelflickan (Alinas brev till Charlotte, klasskillnaden och kärleken till litteratur (s205) författare Helena Westermarck), Skadedjur (kärleksfull relation mellan gökungen Ottilia, morfars barnbarn), Kartor (Ants finurliga sätt att beskriva tillvaron i kartor i stället för ord; hans oförmåga att prata om känslor; Förfall (hemmadottern Doris kärleken till Ant som hon aldrig uttalade; rädslan att hamna på hemmet Aftonsol samt Instruktioner (Du får inte sälja Nevabacka, Fast du gör som du vill, Jag hoppas du kommer att trivas). Fler kapitel att nämna: Slädfärd (Svens missnöjda livstankar som övergår till ödmjukhet); Johannes (Johannesrönnen); Gränsfolk (bärnstenen - en bit av solen).

Berättelsen spänner över 500 år, från 1600- till 2000-talet, och med platsen som huvudkaraktär, där människor kommer och går medan platsen består, styrd av människans val; folktro ställs mot rådande trosföreställningar. Centralt genom hela berättelsen är mossen, den gula blomman, 'Myrsky' , kvinna/väsen med gyllengult hår, spillkråkan och skogsrenen. Ett borrskaft av skogsrenshorn förekom i flera kapitel, ett föremål som funnits i släkten i generationer. Människan har samma önskningar nu som då, samma strävan att komma framåt, fast kampen är på helt olika villkor. 

Varje århundrade inleds med tänkvärda citat, som relaterar till innehållet. Intryck som att det är en informationstät bok, där man lätt tappar bort sig och får gå tillbaka i läsningen. Romanens alla öden och  kvinnohistoria med en feministisk tråd, är lärorika. Men romanen fängslade inte, om kapitlen läses som noveller utan sammanhang. Några hade läst/lyssnat två gånger, för att riktigt se sammanhangen, den röda tråden som slingrar sig bakåt och framåt i släktled efter släktled. Att skriva upp 'släktleden' hjälpte att få struktur i helheten.

Hur var det nu med Kristiinas brännande hud (s137)? Var det Myrskys hämnd som förorsakade det, eller Kristiinas fruktan, att med sin kristliga tro sålt sig till en 'trollpacka', som orsakade en stark 'stress'-reaktion (för att använda ett modernt ord)? Det får var och en tolka i egen tro! Läs om häxprocessen i Finland.

Berättelsen ändrade karaktär någonstans mitt i boken, i slutet på 1800-talet. Under 16-1700-talen levde magin kvar, som under nästa århundrade ersattes med vetenskapliga rön. Från saga till 'diskbänksrealism', som en deltagare uttryckte.  Respekten för naturen försvann, skogsbruket förändrades och skogsmarken utnyttjades storskaligt. 

Tid och miljö: 1700-tal rysskriget; 1800-tal Afrika-krig; folkskoleväsendet; 1900-tal 1:a världskrig; 1960-tal DDT, kalhyggen, silvertejp, Yatzi och musik.

Språket: poetiskt med tänkvärda citat mellan varje århundrade; väl avvägning mellan fantasi och realism, av kapitelindelningar, meningar och dialoger. Ett språkbruk som författaren förändrade allteftersom tiden gick. 

Titel och omslagsbild: Arvejord med växtlighet - både gåva och ofrihet; Omslaget tilltalar i färg och form; Nevabacka med rottrådar, ekblad, mossen; Illustrationerna vid varje århundrade visar människans påverkan på naturen, t.ex. 1900-talets skogsbruk med bara stubbar kvar efter avverkning; men vi hittar inte igen blomman/orkidén med rosettblad vid stjälken. Är det symboliskt av författaren - att den gula orkidén är utrotad?

Exempel på berörande meningar: s9) Att äta upp den sista lingonsylten ens mamma kokat, det är då man inte längre är någons dotter. s182) Jakob gav mig ett vetebröd andra gången vi träffades. s267) Du är ingen gökunge. Du är mitt barnbarn. s335) När hon fyllt åttio hade hon börjat med att röra vid varje spisvred och säga "noll, noll, noll, noll" högt, så hon visste att hon säkert stängt av. Och stycken: s117) Hon gick inte till kojan efter det.....grå och till synes helt död. s335) Samma arbete, men långsammare....så lyfta korgen och gå över gårdsplanen. 

Humor: s343) en parisiska, som Doris minns på s351) Jag har inget under, tänker hon. Hon skrockade till!

Recensioner: Svenska Yle/Marit Lindqvist: Arvejord är en hyllning till förfäderna, till jorden vi ärvde och naturens alla väsen. 

Demokraatti/Thoms Lundin: Turtschaninoff har gjort sin research. Det gäller språket som förändras med tiden, beskrivningen av vardagen genom seklerna.

DN/Lotta Olsson: Det är som att läsa Kerstin Ekmans naturbeskrivningar, där människan aldrig är mer än en del. Turtschaninoffs karta är tidens.

VK/Lena Kersén Edman: Människan skulle kunna försvinna helt. Så många andra arter har gjort det. Platsen försvinner inte, den förändras men finns kvar.

NorraSkåne/Urban Jarvid: Människor försvinner i historiens dis, endast ihågkomna genom någon anekdot eller föremål. Det är sorgligt och mycket vackert. 

Lektörsomdöme/Ines Lohr: Berättarperspektivet växlar, mest epik men även brev- eller diktform. Fyller en med sorg över livets förgänglighet. Betyg 4.

Avslut: Tolkar sista stycket s14): Anna är framtiden för Nevabacka: mina steg ljuder mot jorden...och den viskar....jag vet vems dotter du är!

Jag lyssnade först på en suverän inläsning av författaren själv. Jag tyckte mig sedan höra författarens röst under hela läsningen. Övervägande tyckte vi mycket om denna roman. Denär bildande. Rekommenderar den till alla med intresse för historia om människans livsvillkor i och utan samklang med naturen. Våra försök att göra släktträd av karaktärerna under läsningen, väckte intresset för egen släktforskning. 

//Eveline