Nordegren och Epstein i P1. Louise Epstein efterlyser ett museum som skildrar Sveriges moderna politiska historia, men kan det leda till allvarliga konflikter? Det tror Yvonne Hirdman, professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Hon medverkar tillsammans med Ekots Tomas Ramberg som berättar vad han
helst skulle vilja se skildrat på ett svenskt demokratimuseum.
Det är publicerat på nätet måndag den 9 november. 

 sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=6297862


 

 

    Yvonne Hirdman föreläser om sin senaste bok Medan jag var ung: Egohistoria från 1900-talet

En intressant, givande, frisk, frejdig, rolig, faktafylld och tankeväckande föreläsning. Det var ca 50 personer i programsalen i Kulturmagasinet, Sundsvall. Övervägande kvinnor och några män, som Yvonne Hirdman kommenterade med "som små russin (i kakan)". Skämt åsido, en mycket inspirerande och passionerad framställning.  Jag har också fått många härliga kommentarer från publiken, som kände igen sig i mycket du sa och som av egna bakåtblickar kände "baklängtan" (för att använda ett av dina uttryck) till tiden som flytt!
Läs boken!  Det finns mycket att känna igen och nytt att få inblick i och insikt om.

Några bilder från föreläsningen:

  Yvonne Hirdman o Eveline Santner (från Tidsspegeln)

/Eveline

Här följer ett sammandrag hämtat från Bokslukarna i Sundsvalls blogg, då vi läste denna bok till augustiträffen 2012.

Den röda grevinnan     av Yvonne Hirdman

Tiisdagen den 12 juni 2012 träffades vi i Bokslukarna i Sundsvall och diskuterade Den röda grevinnan: en europeisk historia.
Att göra ett sammandrag av våra ibland lika och ibland olika upplevelser och synpunkter är denna gång något knepigt. :-o
Jag väljer att beskriva vad vi tyckte och samtalade om så här: intressant och spännande; Europas historia; Weimarrepublikens ”öppna” syn på ”den nya kvinnans” blomstring, livsnjutning och frigjordhet men också politisk medvetenhet; fördjupning politiskt framför allt om Kominterns starka förgrening i och utanför Moskva; omväxlande men också rörig; mycket att hålla reda på; mångfaldigt och skiftande persongalleri; många ”jobbiga” passager; stark skildring av Lottes familj med kärleken till systern, brodern och framför allt till modern, den starka och kreativa i nöd och lust och till fadern, den litteräre och känslige.
Sedan livet i Sverige med familj och försörjning i ett nytt, främmande, mörkt och kallt men fredligt land.
En känslig och detaljerad prolog där författaren väcker en fråga som vi diskuterade kring: ”Vad var orsaken till att fadern hade kastat moderns dagbok?”
Vi diskuterade också författarens och hennes syskons uppväxt, som måste ha påverkats starkt av moderns mycket speciella bakgrund. I ett Sverige, som på 50-talet var väldigt återhållsamt till allt som var ”annorlunda”. Det tyckte vi saknades i boken – men det är antagligen stoff till en annan bok.

Jag, Eveline, var särskilt engagerad i denna historia – denna äventyrliga kvinnas spännande tillvaro i en tid, då Europa befann sig i ett starkt omvälvande skede, som så djupt och ödesmättat förändrade livet för så många människor i så många länder, däribland min egen familj och följaktligen också mitt eget liv. Jag kom också med min familj till Sverige från centraleuropa i början av 1950-talet, i syfte att få ett bättre liv här och större möjligheter för oss barn att utvecklas. Fast vad vet vi om det i längden blev bättre!

Jag kan därför ha missat ett och annat väsentligt ni andra belyste, så kommentera gärna mitt inlägg!

Yvonne Hirdman vann Augustpriset 2010 för denna fackbok.

Detta är litteratur, som ökar kunskap och vidgar perspektiv tycker,
/Eveline

Boksamtal 3 i höstens tema Livet och människans drivkrafter

Komma och gå av   Taiye Selasi  

Vi i läsecirkeln träffades tis 10 november och inledde samtalet på vårt nya sätt, att var och en säger ett ord/känsla som boken väckt (se kommentarsfältet nedan). Samtidigt nämner vi kort vad vi tycker om berättelsen. Därigenom har samtalet kommit igång och vi fått upp farten ordentligt :-)

Taiye Selasis debutroman KOMMA OCH GÅ inleds med att en man, läkaren Kweku, dör i hjärtinfarkt i sitt hus i Ghana. Mannens fyra barn, bosatta i USA, introduceras genom sina reaktioner på dödsbudet. Äldste sonen är läkare i Boston. Yngre sonen är känd brittisk konstnär, bosatt i New York. Hans tvillingsyster är akademiker. Yngsta dottern studerar vid Yale där hon blivit bästis med en (vit) överklasstjej. Romanen visar på osäkerheten och ångesten som rör sig under den fläckfria ytan - att passa in och framförallt att lyckas. Vi enades om att just detta att lyckas var drivkraften i denna roman.
Vi diskuterade detta att pappan i början föreställer sig själv som en person delaktig i en film eller dokumentär och har denna imaginära filmaren omkring sig. Hur tänker författaren här? Vad tillför det berättelsen? Någon i gruppen sa "att han ser på sig själv utifrån" - kanske en bra förklaring!
Stundvis fastnar berättelsen i för många detaljer – blir jobbigt att läsa och ta in – men som helhet, en fin och berörande berättelse.
Karaktärerna vi fokuserar på är pappan och mamman – deras kamp att komma in i samhället och bli accepterade. Denna kamp, som ofta förloras pga de hårt inrotade rasistiska fördomar som de flesta människor är fostrade med.
Den svenska titeln Komma och gå – kan ha sin förklaring i, att mannen som dör (går bort) är far, men en far som har lämnat (gått bort från) sin familj långt innan han lämnar denna värld.
Taiye Selasis språk är lättläst men den fragmentariska uppbyggdnaden och kronologiskt inkonsekventa handlingen, blir ibland ett hinder i läsningen. Någon menade också att innehållet inte är logiskt, att sammanställningen inte är bra. Någon tyckte det är en jättesvår bok - inte jämlikt förhållande - och denna tystnad inom familjen, som är så påtaglig och så svår. Och någon tyckte såklart jättemycket om boken.

Ett urval av starka meningar och citat på sid: 33 Frustration är ett annat ord för självömkan
40 De lugna ögonen hos ett barn som har levt och dött utblottat och vet om det som både accepterar det och trotsar det.
"All förödmjukelse pga deras fattigdom, att det verkade så oviktigt för omvärlden att de överhuvudtaget fanns till, en existens som var så vanvettigt oansenlig att den inte sträckte sig bortom en strand som de tillryggalade till fots på en halv dag – utan att se sig själv som ovärdig, oviktig eller liten".
45 Minnet var för tungt för att orka hinnas i fatt bakifrån….
53 Förnekat liv, närvarande bara i frånvaro och tystnad. Reducerad till ett begrepp. En tanke. En tanke som i sig själv var en samling ord, dvs ord som de inte använde – alltså var han en tanke som de inte tänkte.
141 Alla folkslag har fördomar om andra folkslag – kineser – afrikaner
192 ”Hon står i dörröppningen…..om det inte vore för hettan i hans fingertoppar.” LÄS !
246 Hoppa av juristutbildningen (moderns val som hon inte själv kunde fullfölja pga barnen) och ställa sin försvunne far till svars, han som inte förmått beskydda familjen
285 Han känner hur den tunga tystnaden byggs upp runt honom, den där välbekanta hinnan av tystnad som skyddar, stänger in – ensamheten.
284/285 o 370/372 om ansiktet i sanden (att det var Kehinde som i sanden ritade pappans ansikte, som mamman samtalde med på de sista sidorna)

Sammantaget: En gripande skildring om förlust - försoning - identitet (att bekräftas av andra att vi duger). Om att våga börja om på nytt.

Se sammanställning jag gjort av recensioner kopierade från webbsidord: Komma och gå.doc (37376)
/Eveline

Motivering: Lars Ahlin-stipendiet 2016 tilldelas Vibeke Olsson för att hon i Ahlins anda i sitt författarskap frimodigt skildrar de två mest betydelsefulla aspekterna av livet - arbetet och kärleken. Som hos Ahlin finns barnet ständigt närvarande, och ur de förslavades eller förtrycktas perspektiv visar hon hur livsglädje trots svåra umbäranden, gemenskap och strävan efter rättvisa kan förbättra människans livsvillkor.

Så var det dags för årets Augustprisnominering och vilka som nominerats kan du läsa i följande länk:

https://www.augustpriset.se

Varje år lika spännande och intressanta författare.

Min favorit i den skönlitterära klassen är Agneta Pleijel - jag har läst henne tidigare och den bok jag mest fascineras av är Lord Nevermore - en absolut favorit - där manlig vänskap skildras med en intensitet som aldrig lämnat mig.

I faktagenren ser jag gärna Karin Johannison som min favorit, fastän jag inte läst just denna Den sårade divan. Det ska jag naturligtvis göra.

/Eveline 

Boksamtal 2 i höstens tema Livets och människans drivkrafter. 13 oktober 2015

Vi var tio deltagare som diskuterade denna lilla tunna, men så innehållsrika bok. En av deltagarna kunde  inte delta i tisdags, men mejlat sina synpunkter, vilket breddade vår diskussion.

Som det brukar vara, fanns både + och - att säga - från frustration till underbar läsupplevelse! De flesta tyckte att MÃN är en finstämd poetisk berättelse med inblick i den vietnamesiska historien och kulturen samt en fantastisk kärlekshistoria med "lyckligt slut"? eller??

Recensioner Mãn av Kim  som jag hittat på nätet och hänvisar till:

https://howsoftthisprisonis.blogspot.se/2013/10/man-kim-thuy.html

https://feministbiblioteket.se/recension-thuy-kim-ru-2009/

http//smp.se/bocker/kim-thay-man/

https://www.dn.se/dnbok/ett-offer-for-odet/ intervju av Carin Stålberg 

/Eveline

Strax före kl 13.00 väntade jag tillsammans med övriga intresserade på Lars Ahlins torg i Kulturmagasinet, Sundsvall för att höra Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius presentera årets nobelpristagare i litteratur. Och det blev som tippat: den vitryska reportageförfattaren Svetlana Aleksijevitj, f 1948. 

Motiveringen löd: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid".

Jag har läst boken Kriget har inget kvinnligt ansikte  

En grym, gripande, inlevelserik, fantastisk, stark skildring med berättelser av kvinnor som deltagit i 2:a världskriget som frivilliga soldater vid fronten.

LÄS DEN!

/Eveline

www.expressen.se/nyheter/aleksijevitj-far-nobelpriset-i-litteratur/

/Eveline

Boksamtal 1 i höstens tema - "Livets och människans drivkrafter"  

TIMME NOLL av Lotta Lundgren
Engagerat, djuplodat och med stilistisk skärpa har läst och tycker om att det är trösterikt och samtidigt befriat från tvångsmässig harmoni.
En fängslande, oförutsägbar läsning från första till sista sidan.
Flickan som inte hade något namn (syftet att inte namnge verklighetens Cordelia)
Drivkrafter: religiositeten och konstnärskapet är Hedwigs drivkrafter och komplikationer, i förhållande till det den verkliga världen kräver av oss.
Skuld är inte farlig, den gör bara ont.
Det man gör kan man inte alltid förklara för någon annan
Skapande kräver extrem gränsöverskridelse, skapande människor har ofta grava narcissistiska störningar, säger Ingrid.
Djupt fascinerande läsning ... Kvinnornas röster är brokiga, men också välskrivna och kompletterar varandra på ett sätt som gör boken lätt att sträckläsa ... en enorm känsla för timing och berättarbegåvning ... Timme noll manar till tanke, lika mycket som den berättar tre spännande historier. Resultatet: en ytterst läsvärd och viktig bok.
Men nej, det här är ingen feelgoodroman. Den kränger och svider och smakar beskt. Bra är den likafullt!"
"En mycket stark och mångbottnad roman som i sin tredelade identitet oupphörligen ställer nya frågor kring kvinnors livsval."
/Eveline

KOMMA OCH GÅ är en av höstens boktitlar i bokcirkel skriven av Taiye Selasi, den diskuterar vi den 10 november.

Övriga boktitlar är Timme Noll av Lotta Lundberg den 22 september - Mãn av Kim Thuy den 13 oktober - I skymningen sjunger koltrasten av Linda Olsson den 8 december.

Höstens tema Livets och Människans drivkrafter - går i kvinnornas tecken under hösten = Kvinnokraft :-)

Till den 19 januari läser vi Kanada av Richard Ford - och för jämviktens skull ska jag försöka hitta tre manliga författare :-)

Spännande berättelser med drivkrafter som fokus - vilka ?

/Eveline