"Mormor analfabet - jag författare!

Så inledde Susanna Alakoski sin föreläsning och frågade åhörarna om orsaker till varför hennes mormor var analfabet i början av 1900 talet. Finland likväl som Sverige hade haft allmän skolplikt sedan många år. Efter många olika förslag berättar Susanna A, att hennes mormorsmor inte var gift när hon fick barnet och barn födda "oäkta" hade då inte rätt att gå i skola tillsammans med "äkta" barn!

"Kan man vara socialt sjuk och även bli socialt frisk?" frågar Susanna Alakoski. "Hon blev frisk från det socialt sjuka", skriver Susanne Holmlund i ST läs här efter SA:s föreläsning på Kulturmagasinet den 5 febr.  SA är en lika skicklig föreläsare som författare, att i ord kunna skildra uppväxtmiljöer och förhållanden, med en tydlighet som väcker många frågor. Det märktes under frågestunden, då  SA besvarade alla frågor med ytterligare fördjupning i ämnet. Hennes reflektion över Kristian Lundbergs Yarden gillade jag. Jag tycker att SA är jämbördig med KL med sin "röst för de svaga".

Boken hon föreläste kring är hennes senaste bok "Oktober i Fattigsverige" och är en sorts biografi.

Glädjande tycker jag, att programsalen var fullsatt! Tråkigt för den som inte hade förköpt biljett!

/Eveline

Boksamtal 1 våren 2014 med temat: Villkor i livet

Underjordiska timmar         av Delphine de Vigan

Till boksamtal 21 januari kom Kerstin, Annette, Karin, Barbro, Maj, Sofia, Margareta, Anita och jag.

 ”Underjordiska timmar” handlar om villkor i arbets- och vardagslivet, en samhällsskildring av psykosocial terror och makt mot utsatthet, utestängning och maktlöshet. Den parallella berättelsen om Mathilde och Thibault passar bra in i vårens tema ”Villkor i livet”.  Mathilde har arbetat många år som biträdande marknadschef på ett större företag och alltid kommit mycket bra överens med chef och arbetskamrater. Helt plötsligt utsätts hon till sin förtvivlan för utfrysning och förnedring på arbetsplatsen. Thibault arbetar som akutläkare i Paris och hans förtvivlan beror på att han ”bara” får gensvar från kvinnan han älskar rent sexuellt.

I sin desperata situation besökte Mathilde en spågumma, som förutsade ett möte med en man den 20 maj, en man som skulle utgöra en vändpunkt i hennes liv, som skulle befria henne. Befria henne från den mardröm hon befunnit sig i på sitt arbete sedan en dag i september året innan. Thibault bestämmer sig för att den 20 maj avsluta sitt förhållande med kvinnan, som han älskar men inte når fram till känslomässigt.

Titeln ”Underjordiska timmar” känns helt rätt. Mathilde vistas många timmar i Paris tunnelbana till och från arbetet. Thibault tar sig fram med bil till och från sina patienter. Vid ett tillfälle den 20 maj, lämnar han bilen och tar tunnelbanan och ”mötet” sker, men bara som ett flyktigt förbipasserande på en tunnelbaneperrong och i en tunnelbanevagn – så som de flesta möten mellan människor sker – seende och ändå oseende.

Vi tyckte bra om romanen, den är lättläst, har ett vackert språk och bra driv. Författaren lyckas höja spänningskänslan ända till slutet – ett elegant och så europeiskt slut. En fortsättning hade förändrat denna verklighetsbaserade roman till en amerikansk tillrättalagd ”romans”. "Ensamma människor möts och går vidare, som i verkliga livet", som en av deltagarna så klokt sa.

Det tysta våldet är skrämmande och den totala utestängningen från det man vill ha eller vill tillhöra är brutal och omänsklig. För Mathilde är det arbetet och gemenskapen och för Thibault är det kvinnan han älskar.

Mathildes tystnad - trots den psykosocialt nedbrytande och förnedrande arbetssituationen väckte starka känslor hos oss alla och jämfördes med den fysiskt nedbrytande arbetsmiljön i Yarden, som vi läste förra året (se inlägg 04.09.2013). Varför sa hon inget till någon på arbetsplatsen, varför skrek hon inte ut sin förtvivlan? Varför trodde hon att detta skulle upphöra/lösa sig med tystnad?

Vi diskuterade Jacques motiv och menar att Mathilde utgjorde ett hot mot honom – hon hade faktiskt ”nästan sagt emot honom” (s 26). Laecitia som var den enda som pratade normalt med Mathilde, säger (s 148):”Du var hans skapelse, hans verk och du har slunkit ur hans grepp.” Laecitia var inte rädd för Jacques! För att hon hade ett liv utanför arbetet?  Författarens mening om personalchefens medkänsla (s 209) ”Medkänsla är ingenting annat än rädsla för egen del”, kändes rätt här! Men hur är det i andra situationer?

Spelkortet Argent Defender tyckte vi var en rolig detalj av författaren. En beskyddande symbol som Mathilde hade fått av sin son.

Författaren väver skickligt tankar och skeenden parallellt för båda huvudkaraktärerna, tex ”Men det kommer en dag då priset blir för högt” (M s207 / T s228). Beskrivningen av Paris tunnelbane- och gatusystem är intressant samt hur författaren skriver om resenärernas stressade anpassning för att hinna i tid till rätt plats. Även den detaljerade beskrivningen av Mathildes nya kontorsrums torftiga inredning och ”läge”, understryker den totala förnedring hon utsattes för!

Trovärdig, brutal, raffinerad, och klart rekommenderbar för läsning!

Filmtips från Maj:  "Sliding doors"  om parallella händelser

finns att hyra www.videoteketsundsvall.nu/Pages/Produkt.aspx?faktanr=18758&k=37

/Eveline

BÄTTRE SENT ÄN ALDRIG - ett bra ordspråk i detta sammanhang. Jag vill gärna fylla på bloggen med boksammandrag från våra tidigare läsecirklar och tycker det passar bra att skriva in årets och fjolårets månadsböcker - parallellt - en inspiration från "Underjordiska timmar"! :o)

    29 Januari 2013 samtalde Ulrika E, Annette S-G, Irene R, Barbro P, Gertrud G, Lena N, Marianna L, Maria A, Kerstin L, Anita V och jag Eveline S om:

Smärtbäraren                   av Åsa Nilsonne

Vi var några som hade förväntat oss något annat än en "traditionell deckare" och blev besvikna efter en fascinerande, om än osannolik inledning. Några tyckte om nytänket, idén, metaforen och det spännande slutet. En annan tyckte den var svår att förstå, "inte min typ", hade velat ha mer faktabeskrivning. 

Språket tyckte vi om. det är lättläst, i en klinisk genre, med ett fint budskap om att ta hand om sig själv och sin nästa. Underhållande och fängslande skrivet som en deckare.

Karaktärerna: Huvudpersonerna har stark "knopps- och kroppsuppfattning" och är isolerad i sin "profession". Hennes drivkraft är ekonomin och skuldkänslan hon bär på för sin syster Tildas självmord.

Vi diskuterade kring författarens mening: Är det ett inslag i debatten om nutidens kroppsfixering?  Hur vore det om man kunde göra psykiska ingrepp likväl som fysiska , för att "förbättra" sig och duga till? En "science fiction" värld som känns skrämmande, eller inte? Många frågor väckte den i alla fall.

Om handlingen tyckte vi: En osannolik idé om att gå in i en annan människas kropp, medan den egna ligger "på vänt". Roande men inte trovärdig. Författaren har lycktats bra med avsnittet om personligt ansvar, empati och gränsdragning - här blir hennes profession som psykiater och professor i medicinsk psykologi tydlig. 

Vilka känslor diskuterade vi: 1) om identitet 2) var gränsen går för personligt ansvar 3) empati 4) om skuld - att i och med sina egenval göra fel till någon annan - konsekvenser av val drabbar andra oförskyllt.

Läst något liknande: Maj-Gull Axelssons "Aprilhäxan", där huvudpersonen kunde anta en kråkas kropp och på så sätt kunna "hoppa in" i en annan kvinnas kropp!

Budskap: kanske hur viktigt det är med gränsdragning och personligt ansvar.

Åsa Nilsonnes blogg

Tisdagen den 21 januari träffas vi i läsecirkeln för vårens första boksamtal på stadsbiblioteket i Sundsvall. Cirkeln är fullsatt och vi samtalar då om Underjordiska timmar av Delphine de Vigan. En spännande skildring av arbetslivet -  ett "Villkor i livet".

 Varmt välkomna!

...önskar jag alla litteraturintresserade.  

Under Böcker vi läser finns vårens titlar

Tänk, alla fantastiska böcker som alla kreativa författare just nu skriver som vi läsare får njuta av, samtala om, rosa och risa!                                                      

Härliga juldag!

Efter dagars "arbete" med trevligheter inför julen kan jag idag bara njuta av min favoritsysselsättning - ATT LÄSA....

Dessutom en alldeles ny önskad bok - Tiggarflickan av Alice Munro.

Och Jerry har fått sin önskade bok att läsa - Mellan rött och svart av Jan Guillou.

(Böckerna kommer väl i pocket)                     

MED EN BOKGRAN STOR OCH GRANN

ÖNSKAR JAG ALLA BOKÄLSKARE  GOD JUL

NJUT AV INTRESSANT OCH SPÄNNANDE LÄSNING 

SOM VI KAN SAMTALA OM - DET ÄR KUL :-)

//Eveline

Boksamtal 4 hösten 2013    

           Känslan av ett slut      av   Julian Barnes                        

Jag valde romanen för att titeln lockade mig och att det var en engelsk modern författare. Handlingen kändes intressant, en återblick till ungdomstidens tankar och känslor på 60-talet, spelet mellan det intellektuella och det sensuella, som då var ”det mest förbjudna”. Författaren skriver om klasskillnad, ordning och reda, den sexuella debuten, rangordning bland ungdomar från stark till svag osv.

Vi som samtalade idag var Anita, Karin, Gertrud, Barbro, Marianna, Ulrika, Annette och jag. Maria och Kerstin har mejlat sina synpunkter, som jag läste upp. Det är roligt att på så sätt ändå vara med fast man har förhinder!

Vi var ganska överens om att romanen var intressant och diskussionen blev tidvis hög. Språket är lågmält och handlingen tar sig långsamt fram. Boken är välskriven och man känner att författaren har något stort att berätta. Några av oss tyckte om hans filosofiska tankar och kunde ta till oss dessa i egna tillbakablickar. Andra var mer återhållsamma och kluvna iaf inledningsvis. Mot slutet av samtalet var vi överens om att denna lilla bok med bara 192 sidor, är stor. Den väckte mycket och berörde oss på flera plan.

Ynglingarnas resonemang kring självmord som friskt eller sjukt fascinerar. Adrians höga intellekt och därigenom upphöjdhet och dominans bland kamraterna diskuterades ivrigt. ”Vems är ansvaret i hela kedjan”? frågar Adrian (s 112-113) och resonerar om ”ackumulation – vadslagning – länkar i olika hållfasthet, om mänskliga relationer kan uttryckas med matematisk eller logisk formel eller endast med traditionell narrativ terminologi. Så om Tony, till exempel…” (s 113). Det finns onekligen mycket att diskutera kring självmord!

Huvudkaraktären Tonys självrannsakan om ånger och hur han söker bekräftelse, ursäkt, förståelse eller förlåtelse för något han gjort/missat i sin ungdom, är skickligt berättat.

Vi pratade länge om de tankar om minnet som boken väcker. Hur mycket kan vi lita på minnet? Hur förhåller vi oss till våra egna minnen? Gör vi om vår egen historia, så den känns mindre smärtsam för oss själva och mer intressant att berätta till andra?

Romanens sista 40 sidor är oerhört starka! Jag citerar Västerbottens-Kuriren på bokens omslag: ”Med raffinerad komposition lotsas läsaren fram till ett totalt överrumplande slut.”

Avslutar med Tonys jämförelse - vanlig post förr och e-post nu  (s 156) om att 3 veckors väntan ”igår” motsvarar 3 dagars väntan idag. "Igår Morse – Idag IT"

Extramaterial på webben: Filmen En man och en kvinna   som omnämns på sid 82.

Filmmusiken av Francis Lai www.youtube.com/watch?v=8s5TTGtigQg 

/Eveline

Just nu är det fotoalbum jag ägnar mesta tiden till - album till de minsta barnbarnen som de kan ha som bildblädderböcker med sommarens upplevelser hos respektive farmor&farfar i stugan i Huljen...... 

Därför ett litet stillestånd i bloggen