BOKSAMTAL 1 hösten 2020: FARTYGETS ÖGON av Roy Jacobsen

Corona-viruset fortsätter att begränsa våra fysiska träffar, men inte vår lust att samtala om böcker vi läser. Hösten går i digitala tecken och via plattformen Teams. 23/9 samtalade  Margareta, Kerstin, Gunilla, Barbro, Anette M och Eveline. Tekniken ordnade Angelina Arkdag, Folkuniversitetet. Annette S-G, Berit, Gertrud och Toni har förmedlat sina synpunkter via mejl och telefon. 

Fartygets ögon av     Roy Jacobsen

Höstens tema: En etablerad författare och 3 debutanter. Våren 2016 läste vi del1) och hösten 2017 del2) om Ingrid Marie Barröy. Vi har länge väntat på rätt tillfälle att läsa och diskutera del 3). Roy Jacobsen blev den perfekte etablerade författaren i höstens tema.

Korta synpunkter vad/vem som berörde extra: Bra att Ingrid inte hittade Alexander, berättelsen blev trovärdig så och en bättre bok. Starkt att Ingrid hittade historien om Alexander, som hon kan föra vidare till barnet. Hon hittade en slutpunkt och blev av med sin längtan. Berättelsen grep tag och Ingrid känns modig och målmedveten. Stämningen som författaren lyckas beskriva berörde mig mycket. Även krigstraumat för människorna i Norge som vi i Sverige inte kan förstå. En trovärdig skildring av tidsperioden 1946 och av uthållighet, envishet och kvinnokraft. Den starka skildringen av Ingrid som sökande efter sin "man" och sanningen, berörde mig djupt. Vändpunkten blev en acceptans av livets realiteter. 

Vilken intensitet berättelsen har! Författarens research och karaktärerna tycks tagna ur verkligheten. Jag fastnade direkt i boken och bitvis finns något vilsamt i berättelsen, trots den hårda tillvaron. Miljöskildringarna är en förutsättning för handlingen. Skildringen om flyktvägarna kändes trovärdiga. Författaren skildrar människor och miljöer på ett makalöst sätt. Jag är med i handlingen när Ingrid går längs tröstlösa vägar, som aldrig tar slut. 

Karaktärer och huvudpersoner: Ingrid som leder berättelsen framåt är målmedveten, nästan liknöjd för omgivningen men fokuserad på sitt mål, trosviss, stark i sitt sökande efter sanningen; barnet Kaja som Ingrid håller upp som ett bevis på att hon har rätt i sitt sökande/frågande; Alexander som betytt mycket även för Mariann, en överlevare. Eller utnyttjare, som nästlar sig in för att få hjälp?  Henrik som satt inne med delar av sanningen, rädd för att bli upptäckt el upptäcka att kriget faktiskt var slut! 

Handlingen: Vi var övervägande överens om att det är en fantastisk, spännande, berörande, upplysande och trovärdig historia om enskilda människors roll i krig och kriser. En berättelse med många bottnar om människans styrka i kampen för kärlek och ett värdigt liv och hopp att nå sitt mål. Vi tyckte om det "öppna slutet" med två kvinnors förening via mannen som hade kommit och gått till dem båda! Alexander hade förståeligt ett annat mål och mening med sina "uttryck och behov" - att komma därifrån - hem till sitt land och sina kära. Författaren kan sin "research" och pekar på många skeenden som blir en tankeväckare om vi jämför vår oerfarenhet som inte haft krig på flera hundra år. Fanns dessa öden i "rullarna" som RJ hittade under sin research, undar vi? Vi pratade om gränstrakter, kurirverksamhet, tystnadskultur, angiveri, fångläger och vad en ockupation av ett land kan göra med dess folk. Om de svåra minnen som gör att ett krig kanske aldrig tar slut! Och om att inte ge upp, vilket vi gör så lätt idag.

Miljö: fantastiska miljöskildringar i natur och tidspespektiv. En ur gruppen: "jag läste med geografin i fokus - intressant att följa med i flyktvägen.

Språket: Författaren besitter en makalös språkförmåga och så gör även översättaren Staffan Söderblom. Stilrent, lättläst, vackert, enkelt men inte platt, väcker känslor, livfulla beskrivningar. På s13 anas samma "fågelperspektiv" som i inledningen i August Stridbergs Röda Rummet. Något romantiserat berättat enligt en deltagare.

Titel: Varför Fartygets ögon? Vi tyckte att ögonen mer associerade till Kajas ögon? Det var hennes ögon som blev ingången till alla möten. Omslagsbilden av Stian Hole är perfekt..så betagande.. Ingrids gång i rörelse förstärks i kjolfållen och Kajas intensiva ögon kikar fram över Ingrids axel. Superfint!

Meningar som sitter kvar: s66)Ljudet blev mjukt och lugnt som hjärtslagen hos ett djur. s79)Nu gick hon inte längre lätt, utan hektiskt som en rymling. Kaja var inte längre en gudomlig börda, utan ett levande vrål. s85)Du går på en väg av dåligt samvete, lilla vän. Och ett stycke: s208)De fick ligga i samma vackra rum....blickade utåt mot Barröy, en tydlig och blå silhuett vid horisonten...svart innan den försvann. Cirkeln sluts - storstilat!

Humor: Vi hittade humor även i denna allvarliga berättelse - Protokollet - s174!, som inte var ett papper utan kvinnan som ansvarade för den kvinnliga fångläderdelen!

Negativt: irriterande att författaren lät Ingrid hånas/härmas för sin dialekt - kan upplevas som ett "fördummande" av henne?

Budskap: Ge inte upp! Ett sökande slutar inte alltid i en sanning! Ett sökande kommer till vägs ände som blir till en vändpunkt! I krig och kärlek är allt tillåtet! Trauman som får konsekvenser för ett land! Att ge barnet sin historia!

Ett ord: sökande, sökare, livstro, livskraft, målmedvetenhet, uthållighet, envishet, kvinnokraft, beslutsamhet, oförvitlighet, överlevare, misstänksamhet.

Helhetsbetyg 1*-5*: 3*=1, 4*=5, 4,5*=1, vet ej=2 och 1 "älskade boken"

Vilken del gav störst läsupplevelse: del1) allt nytt läsaren möter i den berättelsen; havsnära miljö, ett kargt ö-liv kontra fastlandsliv; del2) författaren beskriver tidsepoken och överlevnadsvillkoren under kriget samt att vi idag inte rustas för vedermödor; del3) en hoppfull skildring av medmänsklighet.

Del 4) ? Det sägs att det kommer en del till! Då vill vår läsecirkel läsa mer om fångarna/flyktingarna i Norska fångläger. Alexanders vilja och hopp att komma hem till de sina krossades på det brutalaste sättet. Hur gick det för andra? Förhoppningsvis fick de ett värdigare mottagande i sina hemländer och ett fortsatt liv!

Recensioner: 1)Aftonbladet  2)Göteborgsposten 3)Sveriges Radio 4)Uppsala Nya 5)Borås Tidning

Lektörsomdöme: Norske Roy Jacobsen (f. 1954) har en framträdande plats i den nordiska samtidslitteraturen. Liksom i de tidigare romanerna om Ingrid Barrøy är hon centralgestalt även i detta drama, som utspelar sig under sommaren 1946. Likt resande gestalter i en folksaga möter Ingrid och Kaja många människor och öden, bisarra, gripande - en provkarta på vad livet och kriget gör med människor. Romanen är en stor berättelse om en människas styrka i kampen för kärlek och ett värdigt liv. Staffan Söderbloms översättning är lysande. Helhetsbetyg: 5. - - Arne Johnsson..

Avslutar med att citera en mening ur Borås Tidnings recension: 

Att vandra är att gå långsamt, att tänka tankar långsamt - och färdigt!

/Eveline