BOKSAMTAL 1 vå 2021: DAGHUS NATTHUS av Olga Tokarczuk Nobelpristagare 2018

Vårens första cirkelträff fortsätter digitalt och denna gång tisdag 26.01.2021 var alla deltagare med i samtalet: Annette S, Anette M, Berit J, Barbro P, Gunilla Ö, Kerstin S, Margareta J, Toni O och Eveline S samt Angelina A från Folkuniversitetet med ansvar för det tekniska. 

Daghus, natthus       av    Olga Tokarczuk

Översättare: Jan Henrik Swahn

Kort: BP)Inget särskilt sticker ut, innehållsrk och spännande persongalleri; AM)Väldigt svår att förstå, behöver läsas om. Surrealistisk. Vad handlar den om egentligen?  BJ)Förvirrad först men kommer in i rytmen. Ingen roman, kanske mer noveller. Berättelsen om siaren Leo berörde. KS)Jag blev helt betagen, dröm-hus, upplevelse av ett moln, svampmoln? det är magi! TO)Mycket innehåll, så fantastiskt, vilken författare! Kräver sin läsare och behöver läsas fler gånger. MJ)Svårläst, läser inte noveller. Fantasi och ordrikedom. Natuskildringar och Marta perukmakerskan, berörde mest. GÖ)På sitt sätt intressant. Man kan börja och sluta var som helst. Intressanta filosofiska funderingar. Skicklig författare som ger kulturkunskaper. AS)Underbar bok. Jag älskar den. Den är magisk, fantastisk. Det är bara att åka med och njuta! ES)En överväldigande text, som kräver energi att läsa och ta in. Behöver läsas portionsvis. Starkare för varje kapitel. Svårt att välja vad/vem som berörde mest. De små berättelserna om svampar och drömmar var vilsamma att läsa, mellan de stora om legenden Kummernis, Paschalis, Ergo Sum mfl. Allt hänger ihop så skickligt! 

Vem berättar: En jagberättare - författaren själv tror vi. 

Huvudperson: Berättarjaget; Marta; Hon&Han; själva byn Pietno 

Tid: 1300-tal (Nowa Ruda grundades 1337) 2:a världskriget och nutid. Miljö: tysk/polsk landsbygd.

Om handlingen/Budskap: Skeenden som länkas samman genom karaktärer och sakers tillstånd, i byn Pietno och staden Nowa Ruda. Hur galet får det bli? om Krysia och Amos. Vi lever i historien. Man känner igen sig också, hur livet är. Annan litteratur fladdrar föbi: Shakespeare; Goethe. Elsa Beskow (rabarber o svamp); Michael Bulgakov Mästaren och Margarita. Ingenting är som vi tror! Konsten att leva och överleva. Intressant att författaren riktar blickarna mot Centraleuropa, som är något okänt för oss i allmänhet. Stark känsla att plötsligt byta språk och byta namn på orter, städer, sjöar mm från ett språk, som använts 100-tals år, till ett annat. Det är livshistorier om tillhörighet och utsatthet. 

Språket: fantastiskt, fängslande, lyriskt. Både realistiskt och fantasifullt. Översättningen så beskrivande. 

Titeln: berättelserna är dag/natt; Jagets hus; kan också vara  ljus/mörker som i alla berättelser.

Omslagsbild: Ett "gatunät" el nät av berättelser som går i varandra. Spridda skurar.

Meningar som berör: Marta är skör som en stolt fjällskivling. s220) ..vi har alla två hus - ett konkret, fast förankrat i tiden och rummet och så ytterligare ett  ofullständigt, utan adress, omöjligt för en arkitekt att fånga med sin penna och vi lever samtidigt i båda. 247)Om döden bara var av ondo skulle människorna snart sluta dö helt och hållet. 208) Världsaxeln utgörs av upprepbara konfigurationer av ögonblick, rörelser och gester. Någonting nytt händer inte. 

Trevliga inslag: Recepten; s173 Musmantik=en trevlig uppräkning i spådomskonst; s247) Vodkaflaskorna putade under jackorna likt vita trollerikaniner. (s?)Motsvarigheten till manhaftig måste ju vara kvinnohäftig!

Ord/känsla som romanen väcker: Fascinerande, Fängslande, Ödmjukhet, Fragment blir till helhet, Tidlös, Flyktig, Drömmar, Överdådig, Magisk, Försoning

Helhetsbetyg: Stor läsupplevelse! 1=3,5*; 1=4*; 4=5*; 2=5+*; 1=vet ej

Recensioner:  Göteborgs-posten Jenny Högström 25 maj, 2005;  Aftonbladet Pia Bergström  01 JUN 2005/uppdaterad 10.10.2019; Kajsas bokblogg 30.12.2019; Lektörsomdöme Bodil Zalesky: Romanen är ett slags lager-på-lager-berättelse. Den fasta punkten utgörs av platsen där allting utspelar sig, sydvästra Polen. Röster från olika århundraden gör sig hörda, ibland används de tyska, ibland de polska namnen på samma orter, beroende på vilken tid det är fråga om. På nutidsplanet finns en jagberättare som verkar ha drag av författaren själv. Språket är klart och vackert, ofta mycket konkret. Översättaen har lyckats med sin uppgift. Kräver läsarens koncentration genom täta växlingar mellan tidsplanen. Försoningstanke är en bärande idé i romanen.

Avslut: En fråga jag som läsare verkligen kan ställa mig med denna bok är: Var möter berättelsen mitt liv? Det "mötet" kanske klargör varför jag berörs av texten. Det kan också vara svårt att erkänna för sig själv!

Minnen som väckts: s100-101)Tyska ägare gjorde inte längre anspråk på huset (?); s158)hos sömmerskan; 190)Vad var det för en typ som förpolskade (förtjeckiskade för min familj) de tyska ortsnamnen på nätterna? 249-255)Till Herren Gud från polackerna; 256)tennfatet; 260-264)skatter; 315)Vallmokaka

Jag har tidigare inte läst något av Olga Tokarczuk, men sett filmen "Villebråd", som bygger på boken Styr din plog över de dödas ben

//Eveline