Trög; En känsla av desperation; Minnen; Framtidssaga; Vänskap; Känslor; Hängivenhet; Kreativitet, Tragik, Berättare, Poetisk/musikalisk
BOKSAMTAL 3 hö 2016: JUST KIDS av Patti Smith
Till höstens tredje läsecirkel tisdagen 8 november kom Toni, Ulrika, Kerstin, Gunilla, Gertrud, Berit, Annette och Eveline. Maria och Cecilia har mejlat sina synpunkter. Det blev spännande samtal och ibland högt i tag med olika tankar och känslor kring Patti Smiths självbiografi!
om Patti Smith & Robert Mapplethorpe
Kort tyckte vi: ett intressant självbiografisk tidsdokument, en mytomspunnen epok i amerikansk populärkultur, späckad med namn på allehanda kända musiker och konstnärer såsom Arthur Rimbaud, Bob Dylan, Janis Joplin, Andy Warhol mfl och begrepp, att googla och ”öka sitt vetande” (över 90 sökningar på nätet). En konstnärs drömmar med stark drivkraft som formade Patti Smiths och Roberth Mapplethorpes liv och död, för honom med och för henne utan droger.
Fler deltagarröster: långtråkig, inte imponerad; en tonårings dagbok; en bra berättare, men ingen författare; bra skildring av den kulturella huvudstaden New York; en bra bok för dem som känner och är intresserade av 70-talets bohemliv på Manhattan; gav inget särskilt till den som inte har någon relation till den tidens musik-/konstnärsliv; dock intressant!
En finstämd berättelse: Musik, Film, Konst, Kultur, Vänskap, Kärlek, Kreativitet, Tragik! En romantisk skildring med frågetecken bl.a. kring PS:s vidsynthet att inte döma RM, då han smittade henne med gonorré, då han prostituerade sig för att dels få pengar till att leva, men också i sitt sökande efter sin sexualitet.
Verklighetens brutalitet: PS berättar om himmel och helvete, mellan framgång och undergång, droger och ungas plågsamma död. De rör sig i snäva cirklar mellan Chelsea Hotel, Max´s, Warhols The Factory. Den bästa dagen är två – då de åker till Coney Island och äter korv på Nathans (bild s371).
Språket och texten: poetisk och musikalisk berättarstil; stapelberättelse de första 156 sidorna, då det börjar flyta på; några av deltagarna får egna bilder av texten andra inte! Det finns inget av ”skvaller” i berättelsen. Patti Smith fördömer inte den ”vanliga” människan.
Karaktärerna: Hon balanserade (s79) honom när han konstnärligt ”flög iväg” i drogdimmor och sexualitetssökande; Han stärkte henne socialt (s230) och uppmuntrade hennes musik och poesi. De var varandras kritiker och inspiratörer och utvecklades med och utan varandra, han med droger och hon utan. Starka personligheter båda två, som tidigt visste vad de ville ägna sitt liv åt och hela tiden tyckte sträva mot målet.
Politiskt: tydligt om kommunistskräcken i USA (s39); PS:s politiska och provocerande texter och RM:s politiska budskap i collage och foton.
Några meningar vi vill lyfta fram: (s10) Jag har levt för konsten, jag har levt för kärleken!
(s89) Förebud – (s340) Verklighet
(s201) Intressant då- Grubblerier över Bob Dylan Intressant NU- Nobelpris i litteratur!
(s264) Av honom lärde jag mig att motsägelsen ofta är den tydligaste vägen till sanning!
(s321) Den tacksamhet jag kände mot rocken som hade hjälpt mig genom en problematisk tonårstid. Den moraliska styrka jag fick då jag tog ansvaret för mina handlingar.
(s324) En tjej som leder ett band
(s343) JAG saknar OSS !
(s350) Inte för hans liv utan för hans styrka att uthärda det outhärdliga!
Extra roligt inslag idag: Från sin iPad spelade Annette upp några av Patti Smiths mest kända hits: Horses; Because The Night 1978; Smells like Teen Spirit
Recensioner: 1) Kaj Schueler Svenska Dagbladet
2) Göran Greider, Dagens Nyheter3) Niclas Muller-Hansen, Dagens Bok
Patti Smiths bok Just Kids blir TV-serie enligt en artikel i Aftonbladet 17 aug 2015
Just Kids är en fin hyllning av Roberth Mapplethorpes konstnärskap och en fin berättelse om det egna konstnärskapet, förutom musik och lyrik, även fotokonst.
För mig: en vit fläck på min musikkarta, som verkligen kunde fyllas i av denna berättelse.
/Eveline