Läste i din blogg och ser så många bra saker som sagts t ex
Pendlar mellan poesi, teologi och filosofi. Skicklig att förmedla
människans värdighet och den egna inneboende styrkan. Om Dolls kniv att hon Lila, lägger undan den när tryggheten infunnit sig. Jag kan nästan höra er.
Vi hörs/ Hälsningar Berit
BOKSAMTAL 3 våren 2018: LILA av Marilynne Robinson – PULITZER & ORANGE PRIZE
Till vårens tredje boksamtal tisdag 27 mars samlades Gertrud, Margareta, Maria, Gunilla, Monica, Barbro, Kerstin och Eveline. Idag saknar vi Toni, Annette och Inger samt Berit. Toni och Berit har mejlat sina synpunkter, vilket jag delger gruppen och väger in i sammanställningen.
Marilynne Robinson erhöll Pulitzer-Prize 2005 för Gilead och Orange-Prize 2009 för Home. Pulitzer-Prize är USA:s mest prestigefyllda litteraturpris och Orange-Prize är ett Brittiskt pris och går till kvinnliga engelskspråkiga författare. Numera heter priset Baileys Women´s prize för fiction (det har också en tid hetat Women´s Prize for Fiction).
Marilynne Robinson promoverades 27 maj 2016 till hedersdoktor i teologi – i Lund. Hon är också omtalad för att vara ”Obamas favoritförfattare”. Av det jag läst i olika länkar är orsaken den, att hon så tydligt visar att poesi, teologi och filosofi hör ihop.
ORD/KÄNSLOR som romanen väcker – det blev många:
Tillit-Misstro, Osannolik (prästen för god), Elände, Stolthet, Ensamhet, Utsatthet/Utanförskap, Kärlek, Klokskap, Existens, Överlevare och Ömsinthet.
Romanens utformning: - Antal sidor 309, är inte så långt, men en del tycker att den ändå kunde ha kortats. Samma resonemang återkommer ofta. Även trosfrågor stöts och blöts, vilket vi alla känner olika för. Läsaren behöver också läsa om och gå tillbaka. - Kapitelindelning saknas och långa sekvenser utan luft på sidorna, vilket gör läsningen tröttsam. Vi vill gärna få ett naturligt paustillfälle, då vi läser en bok med djupt innehåll. Strukturen i boken känns inte bra, med alla hopp fram och tillbaka, menade några. Andra gillade tidsförflyttningen, det skapar en nyfikenhet på Lilas olika skeden i hennes liv, det lilla barnet som ”togs” omhand och ”lösdrivartiden” med Doll. Lila saknar just rörelsen i sitt gamla liv. Det är en komplicerad bok av ett komplicerat liv, som tar väldig tid att läsa – men en varm bok.
De flesta tycker mycket om boken, vårens bästa bok tyckte någon, den har allt (fast vi har en roman kvar att läsa under våren). Vid en första läsning tyckte en deltagare, att det var för mycket elände för henne smak. Dock vid en andra läsning kom annat i dager, en entusiasm, en intelligens, existenser som känns igen.
Vi är alla starkt berörda av dessa utsatta och oälskade barn, av Lilas uppväxt med Doll, hennes liv i St. Louis och denna fantastiska spirande kärleken. Är det kärlek mellan två vuxna, eller mellan dotter – fadersgestalt? Och Lilas tydliga kärlek till det väntade barnet – som var hennes egen, som hon inte behövde stjäla!
Karaktärerna är trovärdigt beskrivna, framför allt den karga Doll, den osäkra Lila, den milda John Ames. Stoltheten bland de fattiga lösdrivarna framför allt dess ledare, samt hierarkin var starkt beskrivet (de ”lägre”, som inte höll sig rena ansågs som ”sämre” t.ex. pojken som tog Lilas sparade pengar). Dessvärre är det på sina håll likadant nu i USA – vi pratade om uttrycket ”white trash” (vita personer i USA med låg social status, termen har också börjat användas i Sverige). Vi tycker också att romanen ger perspektiv på egna föreställningar/fördomar.
Romanen kräver sin läsare (jmf görs med Vredens druvor av John Steinbeck 756 sidor!) och pendlar mellan poesi, teologi och filosofi, vilket är oerhört intressant. Texten tar tag i läsaren och resonemangen mellan Lila och prästen är givande. Ibland är Lila klokare med sin begränsade fostran och livserfarenhet än John Ames med sin långa och intellektuella livsbana. Författaren är skicklig att förmedla människans värdighet och den egna inneboende styrkan. Det är svåra gränser mellan att anpassa sig och bli accepterad. Församlingsmedlemmarna accepterade Lila genom prästen, de är så ”inskolade” i att ” allt prästen gör är bra, även för oss”!
Marilynne Robinson har stor förmåga att skildra livets villkor med ett fantastiskt språk.
Sidor att lyfta fram: 24) Lite kul när prästen hjälper Lila att dra ut stolen när hon ska sätta sig: ”Vem i hela världen behöver ha hjälp med att dra ut en stol!” 91-94) Lila som betraktare, som iakttagare, som tänkare. (Skulle kunna beskriva en depression från att gå ner på djupet till att se ljuset och ett tillfrisknande). 95) Kan inte lita på någon. Det är så jag tänker hela tiden. 95) Doll och Lila skrattar vid tanken på allt de visste som ingen annan visste. (En stark förtrolighet dem emellan) 118) Skär man någon med kniven blir det olycka hur det än gick till. 186-187) Så skön är världen – om djurbarnen och människobarnen. 209) Hon hade aldrig väntat sig att hitta så många saker som hon redan kände till, nedtecknade i en bok. 246) En fantastisk bild om den kommande brisen. 264-265) ”Väldigt ofärdigt”, sade han…..”Detta innebär inte att glädjen är en kompensation för sorgen, utan att båda, glädje och sorg, existerar i egen rätt och var och en måste erkännas för vad den är. Sorgen är ytterst verklig och förlusten känns ytterst slutgiltig. ….”Så att glädje kan vara glädje och sorg kan vara sorg, utan att någondera kastar ljus eller skugga på den andra”. 277) Någon gång ville hon fråga honom vad det var för skillnad mellan att be och att oroa sig. 287) Att minnas kändes nästan alltid som skuld, ett kvardröjande där det inte fanns någon anledning att dröja kvar, som om det man älskade gjorde anspråk på en och man inte kunde låta bli att känna det, oavsett vad.”
Och så Dolls KNIV – Detta farliga föremål, Lilas livförsäkring som hon kan lägga undan till slut, då tryggheten infunnit sig. Kanske också genom att barnet finns och att leva det här livet en dag till!
Ja, hur kommer det sig att livet blir som det blir? Denna eviga fråga?
- Den längtan som fanns inom Lila, ett hål där vetskapen om hennes födelse fattas och vem som höll henne vid liv innan Doll tog hand om henne”. = Hjärtskärande!
- Hur lär man sig vad det är att ha ett ”hemma”? Om man aldrig haft ett hemma!
Recensioner: 1) Svenska dagbladet
https://www.svd.se/spannande-mote-mellan-intellekt-och-instinkt
2) Aftonbladet 5 september 2015
https://www.aftonbladet.se/kultur/article21362413.ab
3) Sveriges Radio 7 september 2015 Annelie Dufva
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6249705
4) The Gardian 12 okt 2014 Sophie Elmhirst
5) Smålandsposten 15 sept 2015 Maria Store
https://www.smp.se/kultur-noje/om-det-skora-och-tvetydiga/
Lektörsomdöme Karin Flygare
På ett ömsint sätt beskrivs hur den övergivna och utsatta fyraåriga flickan Lila plockas upp av den kringvandrande Doll. Som vuxen träffa hon en äldre präst, Mellan dem växer en kärlek fram. En bok om ensamhet och existentiella funderingar med ett ovanligt perspektiv på utanförskap och fattigdom, ett tema som har hög aktualitet trots att den här utspelar sig under 1920-talet i den amerikanska mellanvästern, som skildras målande. Lila är en tänkvärd bok som väcker funderingar hos läsaren. En känsla av melankoli dröjer sig kvar. Helhetsbetyg: 4
Under vårt fika lyssnade vi på recensionen av Annelie Dufva i Sveriges Radio 7 september 2015. Hon börjar med orden: ”Hon tänkte sig ett av de där anonyma samhällena vid en landsväg. En affär och en kyrka och en spannmålssilo”. (Det kan vara var som helst i världen).
Avslut: Jag är mycket nöjd med att ha ”hittat” denna bok till läsecirkeln, att läsa, reflektera kring och samtala om!
//Eveline
BOKSAMTAL 3 våren 2018: LILA av Marilynne Robinson – PULITZER & ORANGE PRIZE
Tillägg till sammandraget
Datum: 15.04.2018 | Av: Berit
Sv:Tillägg till sammandraget
Datum: 15.04.2018 | Av: Eveline
Och vi "hör" dig, när jag läser upp dina kommentarer!
ORD/KÄNSLOR som romanen väckte
Datum: 05.04.2018 | Av: Läsecirkeldeltagarna
Tillit-Misstro, Osannolik (prästen för god), Elände, Stolthet, Ensamhet, Utsatthet/Utanförskap, Kärlek, Klokskap, Existens, Överlevare och Ömsinthet
Sv:ORD/KÄNSLOR som romanen väckte
Datum: 29.04.2018 | Av: BERIT JANSSON
Läser i bloggen och ser så många bra saker som sagts t.ex. "Pendlar mellan poesi, teologi och filosofi. Skicklig att förmedla människans värdighet och den egna inneboende styrkan. Om Dolls kniv, att hon, Lila, lägger undan den när tryggheten infunnit sig. Jag kan nästan HÖRA er!