EN KVINNAS BLEKBLÅ HANDSKRIFT av Franz Werfel

Det är en liten bok till formatet (138 sidor), men den innehåller stora livsfrågor. På omslagets baksida står det: WIEN 1936. En underbar oktobermorgon går sektionschefen Leonidas igenom sin post. Han står på höjden av sin framgångrika bana och ännu inträffar gratulationer med anledning av hans femtioårsdag. Livet leker ..... tills han bland kuverten får se en kvinnas blekblå handskrift. En storm är i antågande!

Den österrikisk-judiske författaren Franz Werfels roman från 1944 är en studie i bitterljuv kärlek och ett skoningslöst porträtt av en manlig opportunist. 

Fakta om författaren i boken: Franz Werfel, född 1890 i Prag och avliden 1945 i Los Angeles. Han räknades till en av sin tids mest framtående författare och var vän med bland andra Franz Kafka, Max Brod och Martin Buber. I Nazityskland brändes hans böcker på bål. Efter Anschluss 1938 återvände Werfel inte till Österrike och 1940 flydde han från Frankrike till USA.

Översättare: Ola Wallin - första svenska utgåvan kom 2016. Jag har mitt ursprung i Österrike och ler när jag läser översättningen nådiga frun  och jag ber från gnädige Frau och Ich bitte, i meningar där uttrycket inte har någon egentlig funktion. Så gammaldags sirligt, som österrikiskan talas ff ibland. 

Lite kuriosa: Franz Werfel var gift med Alma Mahler-Werfel, tidigare gift med Gustav Mahler. Hon var också älskarinna till Oskar Kokoschka. Allt detta läste jag i boken Den galna änkan, av Oliver Hilmes, som jag  tyckte gav en god inblick i att människor då som nu styrs av sina känslor, stora som små. 

Det sägs att Franz Werfel har kallat romanen för en "intrikat liten berättelse om ett äktenskap", men det är mycket mer än så. Idag en historisk återblick och tankeväckare kring de tre livsfrågor jag berördes av. 

Först hur den privata stora livsfrågan hanteras av Leonidas, hans kära hustru Amelie och den mystiska Fru Vera Wormse. Det belyser hur vi handlar utifrån våra känslor, de stora passionernas omtumlande påverkan på vårt omdöme och de val vi gör utifrån vår förmåga att bejaka eller kontrollera detta omtumlande. 

Den andra stora livsfrågan är lycksökarens, som författaren så skickligt beskriver huvudkaraktären. Uppkomlingens, karriäristens tankar och vägar för att nå sitt mål i rådande hierarkier. s138) Jag kommer nedifrån. Jag är en segrare i livet.

Den tredje stora livsfrågan är skrämmande aktuell. Då för 80 år sedan var det judarna man tyckte illa om - i boken omskrivna som "intellektuella israeliter". Idag är det andra gruppper som ifrågasätts och hänvisas till med uttryck som "de där människorna", flyktingar och invandrare. . 

Språkbruket är stilfullt talande. Exempel på meningar som stannat kvar: sid 64) Fanns inte det sanna livet i det oförutsedda, i sekundens ingivelse! Hade han, fördärvad i grunden av frramgång och komfort, redan i femtioårsåldern glömt hur man lever det sanna livet?  s 116) När Leonidas analyserar sitt möte med Vera Wormser: Nu  hade anletet hos damen i soffhörnet nått en ny station, nämligen den slutgiltiga. Nu var det inte längre en reproduktion eller en översättning, utan själva originalet, om än oskarpt och mörknat. 

Omslagsbilden: Så vacker, det valsande paret med en blekblå bakgrund. Valsa kunde sektionschefen! Jag har tyvärr inte lyckats få fram vem illustratören är.

Berättelsen filmatiserades 1984 av den österrikiske regissören Axel Corti. Den hade jag gärna sett

Eva, min fina litterära väninna tipsade mig om denna bokpärla och jag blev inte besviken. En bok jag gärna tipsar vidare!

//Eveline