Tillägg: språket och berättartekniken påminner om Peter Handke.
Läsecirkel hö 2022 bok 2) EUROTRASH av Christian Kracht
28.10.2022 18:48
Till höstens andra cirkelträff 18 oktober, läste vi Eurotrasch, en roadtrip med mor och son i en taxi runt Schweiz. Tänkte det skulle vara en roande text, men så var det inte alls. Vi som reflekterade och diskuterade denna självbiografiska fiktion var Ann-Sofie, Ellinor, Gunilla, Kerstin, Margareta, Maria, Toni och Eveline. Annette och Berit bidrog med synpunkter per telefon och mejl. Höstens tema finns i berättelsens Drömmar om ett paradis, att förverkliga genom val, med smutsiga pengar som ger konsekvenser i skuld och skam!
Översättare: Anna Bengtsson.
Det som berörde oss mest var berättelsen om relationen mellan mor och son och deras ömsesidiga försök till acceptans, äkta samspel, respekt och kärlek! Förutom resan genom landet, var det också en inre resa, full av hemligheter, tillbakablickar till våld och nazism, med en sorts kollektiv skuld för familjens liv och leverna under andra världskriget, framför allt faderns (uppkomlingen) och morfaderns (nazisten). Det tog ett tag att komma in i boken, den är ansträngande, med många lager och svår att sammanfatta. Sonens besvikelse märks tydligt, han är arg på sin "sinnessjuka" mor, som han tycker gör sig sjukare än vad hon är. Eller är hon sjukare än han kan förstå? Det är också ett sökande efter försoning, med tvära kast mellan flum och kristallklarhet. Två trasiga människor med skuld och skamkänslor, som så uppenbart låser deras relation. Trevligt inslag med sonens historieberättande och moderns positiva inställning till detta. Ett sätt att fly från det som skaver och borde ha tagits itu med årtionden tidigare.
Vi i cirkeln har tidigare tyckt att vi läst "klart" romaner om andra världskriget, men det tycks som att många romaner innehåller en tråd dit och därifrån. Det tar säkert fler generationer att släppa taget eller kanske aldrig med tanke på nya krig! Vi diskuterade också författarens intention att på något sätt göra upp med Schweizarnas "uppblåsthet och självgodhet" s160-161).
I romanen är tre påsar centrala: påsen med skit (moderns stomipåse); plastpåsen med pengar; påsen med pappans aska. I intervjun med Babels Jessica Gedin (tyvärr inte tillgänglig längre) framgår, att författaren menar att det egentligen är en och samma påse. Se s72) Att pengar och sopor i grund och botten är samma sak.
Titeln: Vi jämförde Amerikas uttryck "White Trash" för fattiga ch trasiga människor, med "Eurotrash" ett uttryck för "korkade" rika med sin lyx (t.ex. märkesväskor Ferragamo s108), som strör pengar runt sig. Att pengar öppnar alla dörrar! s70).
Språket: Ironi och humor varvat med det högintellektuella, många svåra ord att slå upp s41) pukka=äkta på hindi + tesorter; s61) larmoyant=sentimental). Bra kapitelindelning och trevliga dialogavsnitt. En sakkunning och omsorgsfull textbearbetning av översättaren och förläggaren Anna Bengtsson. Här finns också vackra och bildlika partier t.ex. s83) Vi åkte genom min barndoms solbelysta dal.
Meningar: s7+31)För allt som inte når medvetandet återkommer som öde (Jiddu Krishnamurti); s50) om att beskriva bröstsim först en groda, sedan en sax och sedan en penna; s118) Om Edelweiss, som enligt sägnen uppstod ur tårarna som en isjungfru fällde högt uppe bland glaciärerna; s148)..hennes avoga tankar, som hon satte ihop till illvilliga satser.. s190) Christian, tack för att du så ofta hade med dig blommor till mig.
Recensioner:
AB Sinziana Ravini 14.04.2022 Christian Kracht skriver ljuvligt underhållande om ondskan inom oss alla
DN Sandra Stiskalo 05.04.22 Christian Krachts "Eurotrash" är en bländande satir av högsta klass
SR Katarina Wikars 05.04.22 Christian Kracht skriver om ett mammamonster i ”Eurotrash”
Expressen Per Wirten 21.07.22 Jag blir åksjuk av denna road trip med nazister
Lektörsomdöme Jonas Herrlin "Krachts litterära stil är episodisk och full av populärkulturella referenser. Han blandar högt och lågt. Det är underhållande läsning, men blir i längden enformigt och poserande. Räckan av "namedropping" är i och för sig intressant och kan verka inspirerande. Till Krachts litterära frändskaper brukar nämnas Thomas Mann, Thomas Bernhard och Karl Ove Knausgård. Betyg 3".
Möter något mitt liv: s87) Måsen: Berättelsen om Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach (en favorit jag läser varje vår); s90) Världens mått av Daniel Kehlmann som vi läste i cirkeln 2016.
Avslut: Ofta säger någon deltagare, att detta är en bok jag inte skulle välja att läsa om det inte vore en cirkelbok! Men när vi analyserat och diskuterat klart har det för det mesta uppstått en positivare inställning och förståelse till berättelsen.
Min känsla: I slutet av berättelsen infann sig ett slags "tomrum"!
//Eveline