GLÖM BORT DIN SAKNAD av Ann-Luise Bertell - Bokcirkel Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet Sundsvall

Vi fortsätter med samma tema i Bokcirkeln, som i höstas: Liv ur olika perspektiv. Vårens första roman Glöm bort din saknad av den finlandssvenska författaren Ann-Luise Bertell är en "syskonroman" på Vänd om min längtan. Här beskrivs återkomsten till "Hemlandet" ur barnet Marlenes perspektiv, som var 9 år när familjen kom tillbaks till Finland. Marlenes familj består av mamma, pappa och tvillingsystern Susan.

Förlagets info: Familjen flyttar hem från Kanada men återkomsten blir inte som de har hoppats. Marlene är nyfiken och vill få reda på allt, om bygdens mystiska platser som "Kirksal", om ur man gör barn och tvättar lik. Hon betraktar föräldrarnas förbittrade ställningskrig, hör grannarnas illvilliga skvaller, känner sina egna lustar ila i kroppen och lär sig sin mormors uråldriga läkekunskap. Men ingen talar om varför pappas resväska en dag står packad. Hur blinda för varandra kan mödrar och döttrar vara? En människa kan sakna en annan så mycket att hon slutar se dem hon lever intill.

Romanen inleds på s5) med Någonstans börjar berättelsen och så gör även samtalen i de två cirkelgrupperna, med sammanlagt 18 deltagare! 

Vem /Vad berörde oss mest? Att bemötas med kyla och inte få höra till; Marlenes och den ensamme, sjuke Sigurds vänskap; Marlene och Mommo fick snabbt en fin relation, de hade mycket gemensamt; Profilerna, miljön, skvallret känns igen från uppväxter i små samhällen; Tystnaden, precis som i "Vänd om min längtan"; Kvinnornas situation i alla tider; Emigrantens öde - att inte kunna glömma sin saknad efter det "gamla" landet; Förmågan att kliva in i barnets perspektiv; En medmänsklig skriven roman med insikt i människors sätt att vara; Den sociala kontrollen - att vara en "kläpp" - en oäkting; Den skavande mor/dotter-relationen, Marlene/Maria - Maria/Mommo; Pappans besvikelse över det svek han utsattes för, som gjorde honom svag och handlingsförlamad; Mommo är som karaktär fascinerande och stark i denna roman, till skillnad från "Vänd om...", där hon hade en underordnad roll; Jämförelsen mellan systrarna där Susan var den söta, som alla såg och berömde, medan Marlene inte fick någon bekräftelse, inte ens för allt det hon hjälpte till med; 

Budskap: Hur svårt det är att vara annorlunda, att sticka ut; Att vara barn och inte passa in någonstans; Att ensam treva sig fram till vuxenvärlden, utan en varsam ledning. Marlene ville förstå sig själv, sin kropp, puberteten, sexualiteten och vuxenvärlden. Hon iakttar och 'tjuvlyssnar' med hela sin kropp, på alla när ingen förklarar eller berättar något för henne. 

Om tystnaden, som beskrivs så väl på s16) Människor använder en massa ord, men det är som om de också talar med varandra ordlöst. Det händer mycket där bakom orden, eller mellan dem. Det är tankarna som syns i händerna eller i ögonbrynen. Det som de egentligen säger kommer fram i suckandena eller hur de håller andan och sedan blåser ut den. Hur de svänger sina mungipor. 

Tid o miljö: 1950-tal kändes som 1940-tal. Att Finland hade genomlevt flera krig märktes i romanen. Bymentalitet och landsbygdsbeskrivning känns igen. s245-246 Vackert om den alltid närvarande ån, hundratjugotvå steg från huset. 

Språket: lättsamt, enkelt, vardagligt men också intressant dock mindre poetiskt än i Vänd om.... I ett par meningar lyser finlandssvenskan igenom t.ex. s75) Omgivningslära; s278) Kemikaliehandeln; s183) Mamma frågade flera gånger av mig .... s184) Hon bara fnös då jag fråga det av henne; Fina övergångar: s293) Fjädern vid Sigurds grav beskrevs som en trana; 

Omslagsbilden: vacker med tranan och det röda på hjässan - som kan symbolisera moderns röda hatt, som hon slängde ut genom tågfönstret i Vänd om...

Övrigt vi diskuterade: skvallret s37-38) Marlene vill veta vad folk säger efter att ha hört "kvinnornas röster och alla saxar och knivar som fanns i dem, talade om min mamma och vår återkomst...; Mommos viktiga råd till Marlene 265) Du ska alltid välja det som skrämmer. Om du har ett val; s292) Hur stor kan saknaden vara? Och hur mycket kan saknad bära?  Humor om skvaller: s278) till byns telefonist Helena, du behöver inte bry dig om din tystnadsplikt den här gången heller!

Recensioner: Vi läser/Yukiko Duke: Romansviten ringar på ett fantastiskt sätt in österbottniska öden. Denna gång ur Marlenes ögon om resan till det för henne okända hemlandet. 

Yle/Marit Lindqvist: En berättelse om sorg, saknad och svek. En flickas utvecklingshistoria. Hon iakttar, lyssnar och skapar en egen bild av allt.

Från "Förlagets" hemsida: Vasabladet: Så svårt det var att sluta tänka på gestalterna i den här romanen. DN: Jag tänker på Selma Lagerlöf, PO Enquist och Sara Lidman. Sådana som vet vad platsen gör med människan. Och som vet att litteraturens uppgift är att teckna hennes geografi. 

Lektörsomdöme/Inger Wassenius: På ett vackert och sinnligt språk skildrar författaren mötet med det karga och gyttjiga landskapet och dess avståndstagande invånare, sett ur en ung flickas perspektiv. Marlenes röst är stark och hennes egen. Betyg 4.

Viktiga frågor: Hur lär sig ett barn om klass och könsroller? Hur blinda för varandra kan mödrar och döttrar vara?

Avslut: Titeln Glöm bort din saknad kan tolkas som en uppmaning av Marlene till mamma Maria - men själv levde hon med sin saknad efter pappan s295)...doften är det allra sista som lämnar en människa då han far! 

//Eveline