Svårmod, Melankoli, Uppifrånperspektiv
HEMMA av Judith Hermann - Bokcirkel Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet i Sundsvall
Vi som deltog i höstens sista bokcirkel var Toni O, Maria A, Kerstin S, Gunilla Ö, Margareta J, Eveline S, Berit J och Elisabeth W. Vi samtalade om Judith Hermanns nya roman Hemma. Vår fjärde bok i temat: Minnen - flyktiga och beständiga.
I översättning av Jesper Festin, som även översätter Daniel Kehlmann (av vilken vi i cirkeln tidigare läst Världens mått).
Handling: En kvinna/jaget lämnar sitt tidigare liv och fyttar från staden till havet, till ett eget hus. Hon börjar arbeta i broderns sjökrog och blir snart vän med sin närmaste granne Mimi. Jaget inleder en intim relation med Mimis bror Arild. Hon fortsätter att hålla kontakt med sin exman Otis, vars samlande (prepper) och katastroftänk till slut blev för mycket för henne samt för deras dotter Ann, som också lämnat hemmet (med enbart en ryggsäck) och bestämt sig för ett eget liv. Jaget skriver 'rapporter' om sitt nya liv till ex-mannen, som förskansar sig i sin lägenhet. Även dottern söker hon hålla kontakt med, men får inte veta så mycket, bara att hon befinner sig på havet någonstans. -Detta är en roman om det opålitliga minnet och om det ögonblick när livet delar sig, en gammal värld brister och en ny föds.
Vi börjar samtalet kring boken med att 'laget runt' kort berättar vad eller vem som berörde extra under läsningen: -Intressant roman om 'jaget' där allt flyter omkring utan någon röd tråd - hände allt verkligen? -En osannolik inledning s7-23, om den itusågade damen. Var det ett minne eller en fantasi/symbolik? -Är mårdfällan också en symbolik? -Miljöskildringen och partierna med Mimi är starka. -En samling märkliga, sorgliga och komplexa människor, de flesta utan kraft förutom Mimi och hennes mor Amke. -Miljön och karaktärerna kändes grå och tråkiga, i stil med Roy Anderssons filmkaraktärer, men landskaps- och miljöskildringarna berörde s79). -Alla sluter sig med ett stort behov av eget utrymme. -Atmosfären i boken är en slags andlig fattigdom som tar sig uttryck i fantasilöshet, som i sin tur tar sig uttryck i oföretagsamhet. -Människorna har som ett skal runt om sig, förutom Onno som känns öppen. -Författaren ger små glimtar av uppväxt som berör. När jaget och brodern som barn sitter i trappen utanför dörren till hemmet och väntar på att bli insläppta av modern*, som trots att hon är hemma inte släpper in barnen, förrän hon själv vill?
Språket: lättläst men tänktvärt innehåll. Författaren använder inga tankestreck eller kolon, t.ex. Han säger, ta av dig skorna; Jag säger, jag borde gå. Till en början stör stilen i dialogerna flytet i läsningen.
Titel: 'Hemma' - Var/Vad är hemma? Hemma är att höra till!
Omslagsbild: Människan är avgränsad, både utesluten och innesluten i ett sammanhang.
Mening som sitter kvar: s36) Hon gjorde mig uppmärksam på det gyllene orange i molnbandet...där gärdena liknar ett lapptäcke - gärdena är täcket och dikena är sömmarna. s57) likväl tänker jag, är hans samlande fullt av sorg och livet sveper förbi honom. s81) Mimi åker före mig. Hennes cykel kränger och gnisslar. Folk sänker sina tårtgafflar, tar av sig solglasögonen och stirra på henne. s87) Det är en feministisk historia (om Nixe s85). Uråldrig och långtråkig, världens äldsta historia. Kvinnor. Kuvade, plågade, ofria och misshandlade kvinnor. s124) om modern*, som aldrig förklarade sig och inte bad om ursäkt. Hon behövde vara för sig själv....
Stycke som fängslar: s130) Han tittar bort mot Nike som kliver runt på sina högklackade skor i gräset nere vid vattnet som en fantastisk häger......Svårt att säga vad Arild tänker om han tycker det är attraktivt, om det är främmande för honom.
Recensioner: SVT/Kultur Ingrid Elam 18.01.2023: Att försöka leva med oförenligheter är ett av bokens tema. Ett annat är minnet och hur det förflutna påverkar oss. 'Hemma' är en suggestiv berättelse om instängdhet och utestängdhet.
SR/Gunnar Bolin 18.01.2023: Hermann moraliserar aldrig, människorna är där de är, varför och vad som fört dem dit får vi mest föreställa oss själva, det handlar om tid och minne i 'Hemma'.
DN/Jens Christian Brandt 17.01.2023: Judith Hermann skriver om de stora existentiella frågorna. Kan man ge sitt liv en ny riktning? Kan man inlåta sig med andra?
VI/Peter Fröberg Idling** 28.01.2023: Romanen frågar om två personer någonsin kan mötas? Till och med minnesbilderna är osäkra. Hågkomster glittrar likt glöd i virvlande rök, utan inbördes sammanhang. När blir friheten ett fängelse? När övergår behovet av eget utrymme till isolering? Vem utnyttjar vem?
Femina/Kenneth Gysing 27.01.2023: Sol, vind och vatten och en amorös grisbonde - vad mer behövs väl för att livet ska gå i blom igen!
Lektörsomdöme/Ines Lohr: En märklig och fascinerande bok som håller läsaren i sitt grepp. Det har hänt något inom jagberättaren, minns hon rätt eller fel? Det abrupta slutet känns synd men öppnar upp för egen tolkning. Helhetsbetyg:4
Extra: ** Av författaren Peter Fröberg Idling har vi i cirkeln tidigare läst Sång till den sorg som ska komma.
Avslut: Det fanns mycket att diskutera. Författaren öppnar många infallsvinklar och berättelsen har ett snyggt slut: Jag böjer mig fram, andas in och öppnar fällan! Vi tolkar det som att jaget släpper både 'mården' och sig själv fri!