Boksamtal 10 november 2015: KOMMA OCH GÅ av Taiye Selasi

Boksamtal 3 i höstens tema Livet och människans drivkrafter

Komma och gå av   Taiye Selasi  

Vi i läsecirkeln träffades tis 10 november och inledde samtalet på vårt nya sätt, att var och en säger ett ord/känsla som boken väckt (se kommentarsfältet nedan). Samtidigt nämner vi kort vad vi tycker om berättelsen. Därigenom har samtalet kommit igång och vi fått upp farten ordentligt :-)

Taiye Selasis debutroman KOMMA OCH GÅ inleds med att en man, läkaren Kweku, dör i hjärtinfarkt i sitt hus i Ghana. Mannens fyra barn, bosatta i USA, introduceras genom sina reaktioner på dödsbudet. Äldste sonen är läkare i Boston. Yngre sonen är känd brittisk konstnär, bosatt i New York. Hans tvillingsyster är akademiker. Yngsta dottern studerar vid Yale där hon blivit bästis med en (vit) överklasstjej. Romanen visar på osäkerheten och ångesten som rör sig under den fläckfria ytan - att passa in och framförallt att lyckas. Vi enades om att just detta att lyckas var drivkraften i denna roman.
Vi diskuterade detta att pappan i början föreställer sig själv som en person delaktig i en film eller dokumentär och har denna imaginära filmaren omkring sig. Hur tänker författaren här? Vad tillför det berättelsen? Någon i gruppen sa "att han ser på sig själv utifrån" - kanske en bra förklaring!
Stundvis fastnar berättelsen i för många detaljer – blir jobbigt att läsa och ta in – men som helhet, en fin och berörande berättelse.
Karaktärerna vi fokuserar på är pappan och mamman – deras kamp att komma in i samhället och bli accepterade. Denna kamp, som ofta förloras pga de hårt inrotade rasistiska fördomar som de flesta människor är fostrade med.
Den svenska titeln Komma och gå – kan ha sin förklaring i, att mannen som dör (går bort) är far, men en far som har lämnat (gått bort från) sin familj långt innan han lämnar denna värld.
Taiye Selasis språk är lättläst men den fragmentariska uppbyggdnaden och kronologiskt inkonsekventa handlingen, blir ibland ett hinder i läsningen. Någon menade också att innehållet inte är logiskt, att sammanställningen inte är bra. Någon tyckte det är en jättesvår bok - inte jämlikt förhållande - och denna tystnad inom familjen, som är så påtaglig och så svår. Och någon tyckte såklart jättemycket om boken.

Ett urval av starka meningar och citat på sid: 33 Frustration är ett annat ord för självömkan
40 De lugna ögonen hos ett barn som har levt och dött utblottat och vet om det som både accepterar det och trotsar det.
"All förödmjukelse pga deras fattigdom, att det verkade så oviktigt för omvärlden att de överhuvudtaget fanns till, en existens som var så vanvettigt oansenlig att den inte sträckte sig bortom en strand som de tillryggalade till fots på en halv dag – utan att se sig själv som ovärdig, oviktig eller liten".
45 Minnet var för tungt för att orka hinnas i fatt bakifrån….
53 Förnekat liv, närvarande bara i frånvaro och tystnad. Reducerad till ett begrepp. En tanke. En tanke som i sig själv var en samling ord, dvs ord som de inte använde – alltså var han en tanke som de inte tänkte.
141 Alla folkslag har fördomar om andra folkslag – kineser – afrikaner
192 ”Hon står i dörröppningen…..om det inte vore för hettan i hans fingertoppar.” LÄS !
246 Hoppa av juristutbildningen (moderns val som hon inte själv kunde fullfölja pga barnen) och ställa sin försvunne far till svars, han som inte förmått beskydda familjen
285 Han känner hur den tunga tystnaden byggs upp runt honom, den där välbekanta hinnan av tystnad som skyddar, stänger in – ensamheten.
284/285 o 370/372 om ansiktet i sanden (att det var Kehinde som i sanden ritade pappans ansikte, som mamman samtalde med på de sista sidorna)

Sammantaget: En gripande skildring om förlust - försoning - identitet (att bekräftas av andra att vi duger). Om att våga börja om på nytt.

Se sammanställning jag gjort av recensioner kopierade från webbsidord: Komma och gå.doc (37376)
/Eveline