BOKSAMTAL 2 hösten 2019: SOMMARLEKEN av Ellen Mattson

Vi som träffades tisdagen 22 oktober för att samtala kring Sommarleken var: Annette, Ann-Louise, Barbro, Gertrud, Gunilla Ö, Kerstin, Margareta, Maria, Mirjam, Toni och Eveline. Gunilla E mejlar och även Berit från Halmstad.

I höstens tema: Vi läser och lär Svenska Akademiledamöer har vi nu kommit till Ellen Mattson, siom efterträder Jayne Svenungsson på stol 9.

 Sommarleken         av          Ellen Mattson

Romanen ger fritt utrymme för tolkningar. En lek som blev dödligt allvar! Är det verklighet eller är det fantasi? Finns huset, farmodern och barnen på riktigt, eller i Sandras drömmar? Vi tyckte olika och samtalet blev en del spekulationer. Romanen upplevdes som skrämmande och obehaglig men också som en tonårsvånda. Många och långa beskrivningar, som ibland höjde förväntningarna och ibland kändes onödiga. Svårt att komma in i berättelsen i början och många transportsträckor. Ända tills det hände, som så olyckligt hände, genom Sandras "egenmäktiga förfarande/slarv", som hon aldrig vågade avslöja Vi kände igen oss från tonårstiden, detta sökande, denna besatthet att höra till någon annan än den egna familjen. Sandra framställs så medveten i sina val, så manipulativ. Också farmodern kändes manipulativ och genomskådande.  En låtsasvärld - inte riktigt trovärdig! Och för andra helt trovärdig!

ORD/KÄNSLOR som den väckte: identitetssökande, skrämmande/obehagling, creepe/hotfull, ensamhet/samhörighet/gemenskap, utanförskap/ungdom, sorglig, manipulativ, grym, mystisk. katastrofkänsla, stalker/besatthet, fascination.

SPRÅKET: lättsamt, vackert, vilsamt att läsa kap 9), vackra naturskildringar men ibland för mycket detaljerat,  så många adjektiv, kändes som ett manus!

GENRE: tankarna gick till Virginia Woolfs Mot fyren och Maria Gripes Agnes Cecilia/Skugg-gömma  - fantasy - thrillerkänsla - krypande.

Intressanta stycken: s124) Rickard...om slutet, för när det kommer är allting är slut. s125)Sandra...det finns inget slut - allting uppstår, bara i nya former. Är det detta författaren vill säga, med slutet av romanen? 233)...hon (Sandra) kände att hon var lycklig, Ja tänkte hon, lycklig! = en ny form?

Intressant mening: s122) Hon (Marika) vill vara ensam, för det hände något då! s161) gräsets enda uppgift var att bilda fästpunkter för spindelväven!

Förbryllande: s153) ...Det här förstår du inte alls, sa Pierre och drog över Sandras ansikte med sin hårda bruna hand...? s161) ....men hon kunde aldrig känna något som passade? s236) Varför ljuger Sandra för sina föräldrar om att Marika mår bra?

Recensioner: 1) GöteborgsPosten 25.01.2016 Lena Kvist  https://www.gp.se/kultur/ellen-mattson-sommarleken-1.18159 

2) Sveriges Radio Kultur 21.01.2016 Jenny Aschenbrenner https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6350719

3) Skånska Dagbladet 25.01.2016 Jan A Johansson https://www.skd.se/2016/01/25/mastare-pa-dramatik-bakom-tystnaden/ 

4) Ystads Allehanda 22.01.2016 Martin Lagerholm https://www.ystadsallehanda.se/kultur-noje/ellen-mattson-sommarleken/#&gid=1&pid=1

5) Dagens Nyheter  22.01.2016 Maria Schottenius https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/ellen-mattson-sommarleken/?forceScript=1&variantType=large

6) Lektörsomdöme Marie Eriksdotter: Sommarleken är en suggestiv, tät och nästan mystisk berättelse. Historien trycks inte ha någon direkt riktning, utan framstår mer som en skildring av små skeenden, ord och blickar. Sandra kommer tillbaka dag efter dag och hennes närvaro är reserverat välkommen, som i ett avvaktande. Sandra är nästan obehagligt beslutsam att ta del av allt som sker. Det blir både lek och allvar. Helhetsbetyg: 3.   

Avslut: Romanen lämnar efter sig en känsla av hopplöshet och vemod. Ett oväntat slut, trots att "Sandra känner sig lycklig". 

Är Sandra lycklig över att hon nu får vara kring Marika  och huset helt ensam?

Poäng 1*-5*: Sommarleken fick 2*av 3; 3*av 6; 4*av 2; vet ej 1

//Eveline