Läsecirkel vå 2023 BOK 3) HILMA : en roman om gåtan Hilma af Klint av Anna Laestadius Larsson

Läsecirkelns tredje träff tisdag 28 mars 2023 handlade om gåtan Hilma af Klint (1862-1944). En berättelse med verklighetsbakgrund, som majoriteten i cirkeln hade läst med stort intresse. Vi som samtalade var Ann-Sofie, Carina, Ellinor, Gunilla, Kerstin, Maria, Toni, Eveline och Berit via mejl. 

 Hilma: romanen      Hilma af Klint    Anna Laestadius Larsson

Från bokens baksidesinfo: "Sekelskiftet 1900 - industrialiseringen tränger ihop människorna i städerna, tro och vetenskap bryts mot varandra och arbetares och kvinnors krav på rättigheter ska snart för alltid förändra vår världsuppfattning. Mitt i denna tid lever och verkar Hilma af Klint. Hon målar som ingen annan gjort tidigare. Hon tar hjälp av den mystiska kvinnogruppen De fem och höga mästare från den andliga världen. Hon är så övertygad om att världen inte är redo för hennes konst, att hon gömmer undan tavlorna allt eftersom de blir färdiga. Det här är romanen om människan, konstnären och gåtan Hilma af Klint. En berättelse om att följa sin inre röst, att försöka utföra det omöjliga."

Vad berörde oss mest: Hilmas kamp för erkännande under sin livstid; Den jobbiga vilsenheten; Kvinnornas kamp;  Den spännande epoken - men "blev det inte mer"! Faktainslagen om klass- och könsroller - om spiritismen; Det är som en poetisk saga hur inspirationen om de geometriska figurerna kom till henne; Den fantastiska KONSTEN = 193 tempelmålningar + över 1000 tavlor till; Moderns ständiga kritik mot Hilma, hennes utseende och beteende; Hilmas reflektioner över de 7 dödssynderna s128-129! Hur Hilma späkte sig för att få kontakt med andevärlden; 

Huvudkaraktärer: Hilma af Klint 1862-1944, Anna Cassel 1860-1937, Thomasine Andersson,  Erik af Klint (brorson och grundare av Stiftelsen Hilma af Klints Verk). I romanen finns många bikaraktärer och namn på kvinnliga konstnärer, som betytt mycket för Hilma som person och konsten i sig. Googla gärna på namn som Eva Bonnier (Sömmerskor 1887), Ottilia Adelborg (Pelle Snygg 1896), Hanna Pauli (Vänner  (1907) där Ellen Key läser högt) mfl.

Starka rörelser som influerade Hilma och hennes medsystrar: Teosofi, Ekumenik, Edelweissförbundet, Antroposofi samt Mesmerism och Hypnos;  Vem kan göra ansråk på sanningen, undrar vi?

Stora förebilder för Hilmas andlighet var Helena Blavatsky, Annie Besant och ffa Rudolf Steiner, (1861-1925) den österrikiske filosofen och esoterikern, som hon beundrade under hela sitt liv. 

Tema: förutom konsten, rätten till eget livsval och tron på högre andlighet. Hilma och Anna Cassel bildade gruppen De fem (1896-1907) med Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman och Mathilda Nilsson. Gruppen utforskade den andliga världen med hjälp av meditation och seanser.

Intressant historia: Författaren har gjort omfattande och gedigen research, som ger läsaren god inblick i samhällsnormer som gällde i början av 1900-talet och många år framåt. Första rösträttsmotionen gjordes av Theodor Borg 1884, men Sverige var sist i Norden för kvinnlig rösträtt 1921.  Hur skulle en ung kvinna, med konstnärsambitioner kunna leva och försörja sig på sin konst. De första kvinnliga eleverna på Kungl.Konstakademien (grundad 1735) började som extraelever hösten 1847. Det var högreståndskvinnor som fick möjlighet att söka till Konstakademien. Men bara fram till att kvinnorna blev "klara" för äktenskap - då "gavs" hennes själ och hjärta till första bästa manliga "försörjare"! Ja, någonstans har vi ändå kommit i vårt land. Även vad gäller samkönade relationer, har det skett positiva förändringar jämfört med den tiden. Hilma vågade inte ge sig hän i sin relation med Anna.  

Romanens upplägg: Det är fascinerande hur författaren fiktivt lotsar läsaren genom Hilmas liv och tankevärld under årens gång, varvat med samtalen med brorsonen Erik, i slutet av livet. Erik som ska gömma och förvalta fasterns livsverk och så småningom låta världen få se dessa fantastiska målningar, gigantiska både till innehåll och format: 3,28 x 2,4 meter. De skildrar människans fyra åldrar; Barnaåldern, Ynglingaåldern, Mannaåldern och Ålderdomen. (Not: Mannen är norm för målningarnas titlar.) Författaren beskriver hur Hilma i sin besatthet blir egoistisk och uppslukad i sin egen värld. Styrkt i sin egen tro har hon svårt att se andra och lyssna till andras insikter och tolkningar. När en människas självuppfyllelsen styr en blind tro på att vara utvald och ha ett betydande uppdrag - då blir hon ensam till slut. 

Anna Laestadius Larsson har inte haft mycket om Hilma af Klints personliga karaktär att bygga sin roman på. Med hjälp av andras berättelser har författaren ändå fått tillräckligt för att "måla och fylla i konturerna". Mycket fokus på den andliga och astrala världen, vilket kräver närvaro i läsningen, för att inte tappa uppmärksamheten. Ingen stor litterär upplevelse, men skickligt och fängslande berättat, tycker vi i cirkeln. Med förbehåll för viss kritik, t.ex. att författaren är så mån om att skildra tidsandan, att hon lägger in som små föreläsningar i texten, en blandning av roman och lektion. Just det som skiljer, gör diskussionen i en cirkel så levande.

Språket: lättläst; berättande; bra dialoger; njutbar, underhållande och bildande.

Tidsmarkörer: Rösträttskampen; Världskrigen;  Velocipedcykel; Bil med styrpinne; Katarinahissens inviging kl 11 den 19 mars 1883 mfl

Titel / omslagsbild: Romanen handlar om gåtan "Hilma". Pocketversionen har Hilma som omslagsbild. 

Favoritcitat: s30)Skulle vi härstamma från aporna? Om så ändå vore fallet får vi innerligt hoppas att det inte blir allmänt känt. 253)Hon undrar vad som ska hända med dagens flickor som får friheten gratis. Kommer de att värdesätta den eller förlora sig i materialismens rökridå? (Här går mina tankar till Frida Stéenhoff 1865-1945). s271)Hon har levt och verkat i en värld av kvinnor, men för sitt verks överlevnad är hon beroende av en mans välvilja. s207)Hilma stod skälvande i de onämnbara - linne, mamelucker och reformliv. s122)Man förstår livet baklänges men måse leva det framlänges. s254)En fågel värjer sin egen bur. Den öppna dörren är ingen utgång till friheten utan ingång för katten  Elin Wägner.

Vackert stycke: s243)Eftermiddagssolen steker den av förmiddagsregnet fuktade jorden.....för växterna recis som för människan. s303)En kittling far från fingertoppen och kilar vidare......som försatte kroppen i viktlöst tillstånd. 

Recensioner: DN/Rebecka Kärde: Hemliga Hilma af Klint. Fin introduktion till fascinerande öde. Laestadius Larsson lyckas fint med att gestalta en människa som å ena sidan faktiskt är motarbetad, å den andra också hänsynslös mot personer som älskar henne. Bäst fungerar det när af Klint själv får tala i första person. Avsnitten med brorsonen är jag dock mindre förtjust i – de ständiga perspektivbytena skapar onödig distans, ger ett splittrat intryck. - Låst artikel

Sydsvenskan: Hilma af Klints banbrytande bildvärld var länge okänd, ändå målade hon abstrakta tavlor flera år innan de manliga modernistiska genierna bröt fram, t.ex. Vasilij Kandinskij - Piet Mondrian - Paul Klee.

Lektörsomdöme/Ann Öhrberg: Hilma af Klints sätt att leva var normbrytande. Hon levde med kvinnor och för sitt konstnärskap, i mystiskt-spiritualistisk tro. Romanen är realistiskt och konventionellt sk riven och strukturerad, men också fängslande, inte minst eftersom Hilma af Klints liv i sig utgör ett rikt stoff. 

Författarens efterord s321)och extramaterial s326) Hur flummig var Hilma af Klint? ger extra inblick i både författarens arbete med romanen och de framgångar spiritismen firade under Hilma af Klints konstnärstid: När Hilma fastade och mediterade för att på så vis koppla bort överjaget och försätta sig i ett tillsånd av mottaglighet - ett tillstånd vi idag ofta brukar benämna flow - var det på många sätt rimligt att tro att inspirationen kom från andevärlden. I en tid då omgivningen inte tillerkände kvinnan något geni, framstod det kanske t.o.m. som mer sannolikt att få ett stort uppdrag från andevärlden, än från någon mecenat i konstvärlden. /Anna Laesadius Larsson

Övrigt: Enligt Mälaröarnas Nyheter tis 11 april 2023, finns en fast utställning med Hilma af Klints verk på Moderna muséet i Stockholm. Ett besök måste planeras in nästa gång jag är i Stockholm.

1) 2)3) 4) 5)         

6)

 1) BARNAÅLDERN  2)YNGLINGAÅLDERN  3) MANNAÅLDERN  4)ÅLDERDOMEN  5)KUNSKAPENS TRÄD  6)ALTARTAVLA   

Läs denna fascinerande berättelse om en kvinna som hade mod, möjlighet och styrka att följa sin inspiration! Den är dessutom bildande i konsthistoria -  bara att Googla.

I sitt slutord beskriver författaren ett tillstånd som vi idag benämner FLOW. När jag ser alla länkhänvisningar, var det nog i det tillståndet jag var, när jag satt i min kammare och skrev inlägget!

//Eveline