MALMA STATION av Alex Schulman

Jag blev nyfiken på boken när jag läste baksidesinformationen, som jag citerar: Fem personer reser med tåg genom Sverige (vid olika tidsepoker), ett gift par i kris (Harriet och Oskar), en ensamstående far och hans dotter (Harriet som barn) samt en kvinna (Harriets dotter Yana) som söker svaret på en gåta, som hennes mamma lämnat efter sig. De reser alla mot Malma station och ingen av dem vet att det som händer på slutdestinationen kommer att omdefiniera deras liv. Malla station är en drabbande berättelse om familjehemligheter och oförrätter som gått i arv genom generationer - och om jakten på sanningen som kan förändra allt. 

Malma station av Alex Schulman

En påtagligt förtätad stämning redan i inledningen, väcker rmin känsla av förstämning. Den är tung att läsa, men jag kan inte sluta. 

Tre tågresor till den mystiska Malma station. Den första kring 1970-talet då Harriet reser med sin pappa. Föräldrarna har skilt sig och delat på barnen. Harriet blir hos pappa, som egentligen ville välja Amanda och inte Harriet. Men Amanda följer med modern till en ny relation. Långt senare gör Harriet om resan med sin man Oskar, då hon vill gee honom en pusselit av hennes liv, innan de också skiljs åt genom att Harriet ger sig av. Dottern Yana blir kvar med pappa Oskar. Ytterligare något decennium senare gör deras dotter Yana samma resa. Hon reser ensam med moderns fotoalbum som utgångspunkt. Vad är det för speciellt med stationen, Malma station? 

Och människorna, de framträder ur författarens tankar med många tillkortakommanden, ensamhet, bortvalda barn, nya relationer, bitterhet och sårad självkänsla ger mörka minnesbilder. Oförrätter och hemligheter i barndomen bär människan med sig livet igenom, hämmar identitetssökandet och präglar individens val och beteenden. 

Det finns många nedslag i romanen att lyfta fram och jag väljer Yanas ensamma tågresa. Hon och moderns fotoalbum, där varje bild berättar om moderns uppväxt ensam med sin far. Bilderna ger Yana en mening bakåt, bilder där det på baksidan står en mening som tar tag i mig: Your Are Not Alone har modern skrivit som ett mantra. Första bokstaven i varje ord bildar namnet YANA - elegant av författaren. 

Språket är lättläst, berättelsen flyter på och läslusten växer. Det är ingen ljus generationsroman Schulman skrivit, men mycket läsvärd. Jag har tidigare bara läst en av Schulmans böcker - Bränn alla mina brev - men jag ska verkligen läsa fler!

//Eveline