VY ÖVER SEMMERING av Erik Gavelin

Enbart titeln är tilltalande "Vy över Semmering", den fashionabla kurorten, dit författare och konstnärer, Wiens intellektuella elit vandrar, dinerar och skålar i böhmisk sekt, i början av 1900-talet.  Så ock romanens mångskiftande berättelser, som rör sig kring den fashionabla kurorten och hotell "Grand Hotel Panhans" i Niederösterreich. Citerar baksidestexten: om tre österrikiska kvinnor från sekelskiftet 1900 och fram till 1980-talet: Alma Mahler (konstnär1879-1964) Klara Beck-Loos (fotograf 1904-1942)och Hedwig Stavianicek (sjuksköterska 1894-1984). Det är Erik Gavelins debut, en roman om konsten och kärleken, som drar frågan om människans ansvar och möjligheter till sin spets. 

Vy över Semmering av Erik Gavelin

Romanen är indelad i tre delar: I=Från humaniteten - II genom nationaliteten - III till bestialiteten. Starka beskrivningar av respektive tids-, miljö- och personperspektiv. Mer från baksidestexten: Berusad av Rilke komponerar den unga Alma vilda pianostycken i den palatsliknande villan i Wiens Hohe Warte. Klara riktar sin Voigtländerkamera mot byggnadernas raka linjer i den inskränkta provinsstaden Pilsen i det österrikiska imperiets utkant. Hedwig är änka och lever ett stillsamt liv i sin Döblingvåning, när hon tar sig an en ung skyddsling Thomas Bernhard, vars begåvning hon hjälper till att odla. Hans ord kanske kan göra det hon själv aldrig förmått: utmana samhällsordningen och göra upp med den förljugna historien!

Jag blev mycket berörd, förtjust och fängslad av romanen. Hade till en början en föreställning om att den skulle handla mer om platsen Semmering, en plats som jag bara känner till via mina föräldrars berättelser. Men den innehöll så mycket mer, av historisk återblick till 1900-talets första hälft, med allt vad det innebar, för människor i en högreståndskrets. Det är en bildningsroman, kulturhistorisk, politisk, geografisk och etnisk om kön, klass och hierarkier. De tre kvinnornas, huvudkaraktärernas öden berör, alla i skuggan av berömda män. Allt ifrån uppväxt, klasstillhörighet och etnisk bakgrund. I en tid då de politiska vindarna samt första och andra världskriget svepte över Centraleuropa och påverkade länder, gränser och människor, med avstamp under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Hur antisemitismen döljs bakom judarnas så välintegrerade situation. Fascinerande hur författaren låter kvinnornas vägar korsas i romanen, utan att verkligen mötas.

Under *höstbokmässan på Vängåvans bokhandel i Sundsvall, där Erik Gavelin deltog, fick jag möjlighet att berätta hur mycket jag tyckte om boken, vilka minnen den hade väckt hos mig och ställa frågor till honom: Jag undrade över titeln, då orten Semmering egentligen inte hade någon framträdande roll i romanen. Här svarar författaren att Semmerings kuranstalter var en samlingspunkt för alla tre kvinnorna, som vistades på Grand Hotel Panhans vid olika årtionden.  Min andra fråga var när paret Mahlers äldsta dotter Maria dog. Den yngre dottern Anna nämndes överhuvudtaget inte, trots att hon var född och levde tills 1988. Almas tredje dotter Manon med Walter Gropius nämndes däremot. Hur tänkte författaren här: Jag tänkte nog att detta handlade om Maria och inte Anna, men tycker du har en poäng där, Anna skulle ha nämnts på något sätt. Min tredje fråga var om kvinnourvalet? Alma Mahler var självklar och i min research besökte jag hennes grav på Grinzinger Friedhof där även Hedwig Stavianiceks grav finns. Klara Becks öde passade in i min historiska tankevärld., förklarade Erik Gavelin. 

Min egen bakgrund är från Sudetenland och Wien. Jag känner igen österrikarens "skuld och skam-känsla", som författaren belyser i ett samtal mellan Hedwig och Thomas på s268) Det är enkelt att med facit i hand säga att man skulle ha stått på rätt sida av historien.  Jag minns diskussionerna kring  Kurt Waldheim 1986 och pjäsen Heldenplatz 1988, av Thomas Bernhard.

Igenkänningsfaktorer: Romanen innehåller mycket jag bara måste söka och läsa mer om t.ex. Karlskirche (där mina föräldrar gifte sig 1929), den fantastiska Volksgarten (där jag promenerade på min 50-årsdagd), Schönbrunn med Gloriette (som vi som barn kunde se från vårt vardagsrumsfönster), Burgtheater, Rathhaus, Hofburg, Kahlenberg (dagsutflykter), Wiener Staatsoper, Prater med Riesenrad (här tog min familj adjö av Wien 1951) mfl magnifika byggnader. 

Språket: boken är lättläst, med sammanhållande kapitelindelingar där karaktärernas liv passerar om varandra. En lätthet i stil, som bjuder in mig som läsare. 

Avslut: För mig en oerhört intressant skildring både av kvinnornas kamp i en mansdominerad värld, författarens intention att belysa rådande samhällsordning samt de geografiska nedslagen i den evigt praktfulla staden Wien. Men jag känner mig också personligt färgad. 

Extra kuriosa: en intervju med Anna Mahler där hon kort beskriver sin mor Alma Mahler. Här blir jag nostalgisk av den österrikiska dialekten.

Med författaren Erik Gavelin under vårt samtal *lördag 23.09.23, så roligt och intressant. 

//Eveline